Based on a true story.
Det var en gång en skinnskalle en hippie och en slingerbult som ville åt makten, kosta vad det kosta ville och vi kan här låta dem gå under namnet Knattarna.
Knattarna visste precis vad de ville ha, makten, men de hade inte redskapet i sin hand eftersom de som valde makthavare inte gillade Knattarna. Knattarna var nu inte dummare än att de förstod att man måste bli omtyckt för att få bestämma så det var tvunget att lösas.
Knattarna hade hört talas om hur man förpackar krediter i paket som gör att dåliga krediter ser ut som bra krediter och kan säljas som något värdefullt så de tänkte sig något liknande. Planen blev så här…. vi säger att vi gillar allt det där som de som väljer tycker är bra och säger att det bara är de där “andra” som förstör som vi måste ta hand om sen skall allt bli bra. Nu förstod ju Knattarna att även om de lyckades med sin plan så behövde de hjälp av de andra, Kajsa, Kalle och Kusin Knase. Kajsa var bra hon pratade och pratade men skulle inte stöka till allt för mycket, Kalle kunde bli kolerisk men honom hade de haft kontroll på i många år så det var lungt…. Kusin Knasen kunde bli ett problem dock, han har en massa annorlunda idéer om människovärde och socialt ansvar men han hade precis fått komma med i familjen så han skulle nog kunna hållas på mattan.
Sagt och gjort, valet vanns på att bevara allt bra och bara sätta åt “de där andra”…. Raskt började Knattarna föra sin plan i verket, “de andra” visade sig vara betydligt fler än vad många tänkt sig, speciellt sedan Knattarna lanserat idén att försäkringar bara är dumt och att det ät bättre att se till att väldigt många blev “de andra” än att försöka få med så många som möjligt bland “oss”. Alla “de andra” skulle Farmor ute i landet ta hand om.
Nu har dock Knattarna börjat få problem med andra i släkten, Farmor ute i landet tycker att hon får ta alldeles för mycket ansvar för “de andra” och Farbror Alexander tycker att all tur i världen inte räcker till när Knattarna inte vill ta intryck av krisen i Gåseborg som nu påverkar även Ankeborg. Inte ens gamle Joakim är nöjd längre och muttrar om dåligt investeringsklimat.
Nedtecknad av Professor Ludwig von Anka