Vad kostar det att inte anlita Paul Ronge.

 

Dagens avsnitt av Medierna i P1 skall enligt hemsidan handla om kostnader för att anlita det som kallas ”PR-konsulter”, för oss som inte är övertygad om att medier alltid har rätt är det snarare ”försvarsadvokater”.

 Varför finns då detta behov av att anlita en person som Paul Ronge ?

 Som jag antydde tidigare är det faktiskt inte så att allt som publiceras i media nödvändigtvis sant. Minns sörmländsk lokalmedia som släpade en lokalpolitiker i smutsen, pekade ut honom som ”olaglig”. En olaglighet som i domstol konstaterades vara ett ogillat åtal, ett ”slap in the face” på åklagaren. Den lokala politikerns verksamhet var dock gediget underminerad, karriärbyte via studier åtföljt av fortsatt förföljelse från lokaltidningen.  Min fråga, är det fel att man anlitar någon för att få ut fakta ? Är det inte snarare fel att media driver en linje så hårt att de inte ens kan backa och presentera en gedigen ursäkt när man visats ha fel.

 Även i situationer när media har ”rätt” i sin tes är den oftast hårt vinklad, utesluter allt som talar emot tesen och i och med det skapar en helt orimligt publicitetsskada som dessutom kan ge rent larviga följdverkningar. Kalla fakta pekade ut en djurpark som helvetes förgård och antydde att djuren hade ett helvete. Vad som givetvis inte nämndes i Kalla fakta är att en djurpark där det föds enormt många djurbarn kan inte vara dålig för djuren, det första som sker om djur inte trivs är att de inte fortplantar sig. Inte heller nämnde man tydligt att det inte är den enskilda djurparken som beslutar om liv och död för djur i bevarande projekt. Inte heller talar man om att det är länsveterinären som har ansvar för att djuren har det bra och har anmälningsansvar om så inte är fallet.

 Fortsatta halvsanningar sprids och tillslut får djurparken en polisanmälan från länsstyrelsen, samma länsstyrelse som har haft tillsynsansvar för djurparken hela tiden och innan mediaståhejet inte sett några skäl att polisanmäla. En polisanmälan som känns som att man vill undvika att stå i media och försvara något som media redan bestämt är fel.

 Inte heller talar man om att man avlivar friska djur i alla djurparker, annars blir det för många djur. Inte heller talar man om att man avlivar djur för att de blir för skröpliga. I medias värld avlivar man djur av ren elakhet och kommersialism.

 Med media som säljer tvättmedel på att svartmåla istället för att ifrågasätta strukturer, ja nog behövs Paul Ronge och jämfört med att köpa annonser och reklamtid är det väl använda pengar.

 

 

 

Journalistiksk självbild i kris

Paul Ronge ledde in mig i #Gräv13 och dess inre, till en paneldebatt där nyss nämnde Ronge förväntar sig ha lika stor chans som ”en snöboll i helvetet” att nyansera debatten på #Gräv13 och i mina ögon även grävarnas självbild.

För de som läser den här bloggen då och då är det ingen nyhet att jag anser att svensk journalistik i allmänhet mer handlar om att ”sätta dit” än att avslöja problem eller felaktigheter i samhället. Jag hävdar också ofta att den som vet något om en ”nyhet” väldigt fort noterar att verkligheten är oändligt mer nyanserad än det som en vinklande redaktion försöker förmedla.

Det som fick mig att reagera, precis som Paul Ronge, är det språkbruk som som #Gräv13 använder om de som försöker få ut sin verklighetsuppfattning och sina argument. När ett samlat mediaetablissemang talar om ”motattacker” känns det så otroligt världsfrånvänt. Jag rekommenderar er att ta en funderare vilka politiker i vår värld som brukar kalla motargument och kritik för ord besläktade för med attacker ? Ett litet tips, det är inte precis de politiker som hyllar frihet, jämlikhet och broderskap eller en fri opinionsbildning.

När de som kallar sig granskare och ständigt talar sig varma för yttrandefrihet och demokratiska ideal börjar tala om de som invänder som ”attacker” och ser andras försök att få fram sin verklighetsuppfattning som ett problem kanske det är läge att ta tio steg tillbaka i tanken och fundera på hur man ser på världen och allas yttrandefrihet.

Slutar här innan jag blir arg och skriver något riktigt dumt och avslutar med ännu en liknelse mellan tidigare nämnda politiker och grävarna, de anser båda att det givetvis måste knäckas ägg för att göra omelett. Vad äggen tycker och känner är föga intressant i kampen mot de stora målen.