Elefanten i porslinsbutiken.

Att Eskilstuna Kurirens ledarredaktion, aka Alex Voronov, anser sig ha rätt att påverka den allmänna opinionen är vare sig fel eller oväntat. Att tidigare nämnda anser sig ha rätt fjärrstyra de enskilda partierna i Eskilstuna är mer uppseendeväckande. Idag skrevs en ledare som närmast kan kallas elak och är ett grovt övertramp där redaktionen anser sig ha full rätt att påverka den interna partidemokratin hos Moderaterna.

Det är ingen hemlighet att jag anser att Eskilstunas moderater inte har något att tillföra till vår kommun men det är en fråga som moderaterna själva har rätt att utforma, utan vare sig min eller en makthungrig ledarredaktions inblandning.

Det absolut mest osmakliga är dock att ledaren helt skamlöst framhäver sin egen granne som sorts opinionsledare. Det luktar vänskapskorruption, något som båda dessa grannlevande unga män glatt hävdat att andra ägnar sig åt.

Om du kliar min rygg så kliar jag din.

RUTande sossar.

En kär käpphäst hos mig är hycklare, en skylt som media gärna hänger på Socialdemokrater som betalar lika lite för hushållstjänster som de höginkomsttagare i 08-området som tjänsten skapades för. Kort sagt, är man med i ett parti som anser att allt arbete är av värde och vill ha golvet torkat får man betala vad det kostar får man inte nyttja RUT. Fine…

I analogi med detta måste jag bara berätta om den fina invigningen av Statt i Eskilstuna på fredagskvällen. Något som besöktes av vad som kallades för ”specialinbjudna dignitärer” av Eskilstuna Kuriren, jag får väl tacka för epitetet jag har kallat er en hel del genom åren.

Till min förvåning så såg jag att såväl Jari Puustinen, Niklas Frykman och kompani dök upp på festen trots sitt motstånd mot stattavtalet som möjliggjorde bygget. Trist att se individer som gärna glider med på räkmackor men inte har råg i ryggen att stå upp mot lockelsen att försöka ta billiga opinionspoäng. Om sällskapet haft lite anständighet i kroppen hade de, som vänstern brukar göra, arrangerat en alternativ fest med sina kompisar på något av de andra hotellen.

Till de ”specialinbjudna dignitärer” som jag såg kan också fogas PeO Wärring, Eskilstuna Kurirens chefredaktör som jag utgår från begärde en räkning på kalaset för att undgå misstanke om att låta sig påverkas i sin mediala verksamhet.