Vidrigt väder med växthuseffekten, ideliga variationer mellan minus och plusgrader sliter på allt vi bygger, frostsprängningar i mikroformat kommer att bli dyrt på sikt. Jag sitter på ett café och väntar på att min kund skall komma så att jag kommer in och att vänta ute i snö är inget för mig därför sitter jag här och beskådar eländet, i natt blir de säkert svinkallt och all blötsnö blir till is.
Posts Tagged ‘Klimatfrågan
Snö….
DNs absoluta trumfkort….
Karin Bojs har från en svag start gått till att bli en av söndagarnas absoluta höjdpunkter, jag minns inte riktigt vad det var jag inte gillade förut med vad det än var så är det glömt nu.
Denna söndag står Bojs för den sunda skepsis som gör att vetenskapssamhällets trovärdighet så stor, en vilja att resonerande analysera det som i övrig press blir braskande rubriker med snömos till brödtext. Bojs tar i sin krönika fram den eftertanke som övriga journalister, inklusive DNs, borde ha använt när de skrev om ”otrohetsgenen” som den blivit kallad. Just detta att hon oförblomerat påpekar att den egna tidningen gjort fel är en nivå på eftertanke som verkar vara bortrationaliserad på de flesta redaktioner. Karin Bojs påpekar just det egna ansvaret, ansvaret som vi alla har att informera oss, värdera och fundera över rimliga slutsatser och det känns som en mycket passande paralell till Hanne Kjöllers gästkrönika i DN Kultur som jag skriver om här.
I söndagens traditionella vetenskapsartikel tas en av alla dessa högteknologiska ”fixar” som i synnerhet manliga journalister är förtjusta i, det är lagring av koldioxid ena dagen och idag är det speglar mot solskenet och järn i vattnet samt svavel i atmosfären…. av någon anledning är många så otroligt intresserade av dessa high tech lösningar som tyvärr gör väldigt mycket för att dra intresset ifrån de mer jordnära livsstilsförändringarna. Bojs påpekar också detta i textens sista mening i ett citat ”Jag är mer oroad över att folk ska tro att sådan här global ingenjörskonst är botemedlet för jordens uppvärmning, så att vi kan hålla på och släppa ut mer och mer koldioxid.”
I dessa tider med krisande Saab och Volvo kan jag inte undgå att fundera på hur mycket bättre det varit för Saab och Volvo om vi för många år sedan behandlat dem som vi behandlat energisektorn i Sverige, då kanske saab och Volvo nu hade haft de förnuftiga bränslesnåla och miljösnälla fordon som de nu saknar.
Karin Bojs står för något unikt i svensk dagspress, Svenskan har kapitulerat med en vetenskapsredaktion som tror på att publicera historier om astrologi och gröna gubbar och kvällspressen är bara intresserad av rubriker och ”larm”, DN slår även de flesta svenska populärvetenskapliga tidskrifterna på fingrarna genom sitt undvikande av det publicerbart spektakulära.
Med tanke på en av kommentarerna, läs även detta.
Problemet med E Höglund är att hon tar sina kunskaper om politik och för över dem på forskarvärlden. Vi som pratat politik med någon av motsatt åsikt vet att det knappast går att komma överens om annat än att man är oense i grundläggande frågor. Anledningen till att politiska resonemang inte går att överföra på forskning är att politik handlar om tro och vilja medan vetenskap handlar om tolkning av observationer. Det innebär också att vetenskapsmän och forskare emellan kan råda en våldsam rivalitet och konkurrens men att de samtidigt grundar sina teorier på observationer och experiment som kan återupprepas av andra forskare. I längden kan inte en ”falsk” eller ”fejkad” teori överleva eftersom rivaliteten och kravet på möjlighet att återupprepa är en godbit som andra forskare så gärna tar sig an. Vi har under de senaste decennierna haft ”kall fusion” som dansade en sommar i pressen men raskt motbevisades av forskare och inte för så länge sedan var det någon sydkoreansk forskare som fick erkänna att han fejkat forskningsresultat.
Problemet med teorierna kring klimatfrågan är att de är väldigt lockande för nyhetsmedia och forskning gör sig extremt dåligt i rubriker och notiser. Dessutom, som ni hörde på Höglund, anser journalister att de måste låta alla komma till tals i klimatfrågan…. i sanningen intressant om det tillämpades på all form av forskning. Enligt den tesen borde varje inslag om andra världskrigets utrotningsläger belysas både från traditionella forskare såväl som från revisionister. Märkligt nog tror jag inte att Höglund anser att hennes tes skall gälla i det fallet…. inte heller vill hon godta att Per Holmgren är meteorolog, dvs han har klimatet som profession, och uttalar sig som ”expert” vilket även Höglund av och till gjort i politiska spörsmål och förklarat hur skeenden skall tolkas.
Vidare, om vi frånser själva klimatfrågan, vore det inte rätt bra om vi av egenintresse satsar en hel del på energikällor som inte ens riskerar att ta slut och inte belastar omgivningen i samma utsträckning som fossila bränslen ? Det är ju ingen slump att i synnerhet amerikansk kolindustri har en hel del klimatforskare med minoritetsåsikter på sina lönelistor, för kvartalskapitalisten är status quo att föredra.
Den här bloggen kom till när jag skrev en kommentar till denna blogg.
Lite inklipt från Wikipedia apropå Mats Werners skepsis. Finns här i sin helhet.
Hur eniga är forskarna?
IPCCs slutsatser om anropogen klimatförändring är rådande konsenus bland klimatforskare:
* Den engelskspråkiga Wikipediaartikeln Scientific opinion on climate change räknar upp 32 vetenskapliga organisationer som stöder IPCCs slutsatser om antropogena klimatförändringar. Två organisationer reserverar sin uppfattning. En av dem är American Association of Petroleum Geologists som fram till juli 2007 var den enda namnkunniga vetenskapliga organisation som kritiserade IPCC, men som då efter påtryckningar från medlemmar backade till att inte ta ställning.
* Naomi Oreskes, professor på University of California i San Diego, publicerade i tidskriften Science en studie där hon undersökt sammanfattningarna av de 928 vetenskapliga artiklar i en databas över vetenskapliga artiklar som använt ”global climate change” som nyckelord mellan 1993 och 2003. Av dessa stödde 75 procent explicit eller implicit konsensusuppfattningen om att uppvärmningen är antropogen. Övriga artiklar handlade om metoder eller förhistoriskt klimat och tog därför inte ställning.[39] Professor Oreskes sammanfattar undersökningen med att publicerade klimatforskare delar IPCCs bedömning av uppvärmningens orsaker.
Samtidigt finns ett antal kritiska röster, även från forskare:
* Flera namnlistor som kritiserar IPCC har publicerats. Listan med flest namn kallas Oregonpetitionen och fick 31 000 signaturer varav 9 000 angav sig ha en doktorsgrad. Listan cirkulerade för påskrift mellan 1999 och 2001 och dess huvudsakliga syfte var att förmå USA att inte skriva på Kyotoavtalet. Petitionen var också skeptisk till IPCCs uttalanden om antropogen klimatförändring. Oregonpetitionen har kritiserats för att ha gett ett falskt sken av att ha stöd av National Academy of Sciences (NAS) genom att ha en bifogad artikel formaterad som en artikel ur en NAS-tidskrift och genom att ha en tidigare ordförande för NAS, Frederick Seitz, som avsändare. Också själva namnlistan kritiserades för bristande kontroll av autenticiteten på undertecknarna. Scientific American har uppskattat att petitionen i verkligheten stöddes av cirka 200 klimatforskare, baserat på en stickprovsundersökning genomförd år 2001 på 30 av de 1 400 undertecknare som påstod sig ha en doktorsgrad i en klimatrelaterad forskningsgren.
* NIPCC (Nongovermental International Panel on Climate Change) bildades i början av 2008 med över 400 [källa behövs] klimatforskare som är kritiska till faktapresentationen och slutledningarna i IPCCs rapporter. Huvuduppfattningen är att de observerade klimatförändringarna kan förklaras utifrån naturliga variationer i solaktiviteten. Enligt NIPCC styrs klimatet av solaktivitetens påverkan på molnbildningen i jordatmosfären som i sin tur styr temperaturen på vår planet. Bakom NIPCC finns framlidne Frederick Seitz (se Oregonpetitionen ovan) och atmosfärfysikern Fred Singer. Den senare är känd inte bara för sin skepsis mot den antropogena klimathypotesen utan också för sin skepsis mot ett samband mellan passiv rökning och lungcancer och för sin skepsis mot ett samband mellan freoner och ozonskiktsuttunning. Cigarettillverkaren Philip Morris och oljebolaget Exxon Mobile har finansierat några av de organisationer Fred Singer samarbetat med.