Dumma i hela huvudet…

Att ställa upp som borgenär skall man nog inte göra om man inte begriper vad man gör. Att den här skaran i kretsen kring guldkalven var så obildad var dock oväntat, det fanns säkert en och annan jurist att fråga om vad borgensåtagande innebär dessutom. Det positiva är dock att snart måste nog till och med de största fansen till Assange förstå att för honom finns inget viktigare än Assange själv.

Vilket inte hindrar att Wikileaks gjort mycket bra genom att avslöja andras hycklande, det går dock att ha två tankar i huvudet samtidigt om man vill. Som tanken att Wikileaks skulle varit så mycket mer angeläget bara Assange tog planet till Sverige och avslutade hela historien med förhör och eventuell rättegång.

Assange, ständigt denna Assange….

Jag skrev någon gång i Juli senast om Mr Fantastic, Bombastic…. Julian Assange. Det är fascinerande hur ursinnigt någon kan jobba för att förstöra sitt rykte, ännu mer förvånande är att det finns de som ställer upp på det. ”Imorgon börjar spektaklet igen” skrev jag sist och när nu Guillou också är igång så gör jag som sist, kör en repris. Skänk en tanke till Bradley Manning, mannen som borde fått de stöd som Assange får.

Ta sedan ett djupt andetag, Wikeaks har varit värdefullt men det hindrar inte att Julian Assange får finna sig i att svara på frågor från en åklagare. Man kan vara bra och dålig samtidigt faktiskt, juridiken är densamma för alla. Bör vara i alla fall, något jag trodde Wikileaks och Assange stred för en gång i tiden.

Vår enda plikt i tillvaron är att föregå med gott exempel, på den fronten har Manning varit exemplarisk och Assange bedrövlig. Tyvärr säger mediebevakningen kring det hela en hel del om hur media tar sitt ansvar.

Image by david_shankbone via Flickr

Anar faktiskt lite Potter vs Twilight.

Imorgon börjar spektaklet igen.

Image via Wikipedia

Imorgon är det dax igen, mediashowen skall återigen försvåra för rättsväsendet. Återigen skall allt rapas upp igen, några hundra kvadratmeter toa-, flåt tidningspapper skall fyllas med sådant som redan skrivits hundra gånger. Själv gör jag som så att jag googlar min egen blogg och lägger ut länkarna, ärligast så.

”Cirkus Assange”

21/05rättvisa eller….

17/05våldtagen eller sexskandal

16/05IMF chef och Assange

16/05blundat i många år ?

30/04enöga drabbar Sjöberg

10/04Julian Assange

04/12Huruvida man bör hålla käft.

våldtagen eller sexskandal

Jag skrev igår och undrade om Assanges ridderliga anhängare är beredda att rycka ut och försvara en fransman och förklena en hotellstäderska. Vi kan väl konstatera att det inte verkar behövas; ”Till och med i Frankrike, där toleransen för vänsterprassel närmast är inskriven i grundlagen” skriver Erik Helmersson på ledarsidorna i DN.

Så vad det klart alltså, i Eriks ögon är det inte ett övergrepp på en kvinna utan ett ”snedsteg” från en make. Bedrövligt DN. Tyckte visst någon mer AB.

    Kvinnosyn. Läs mer.

IMF chef och Assange

När man ser på Assange som vrider sig som en mask med stöd av diverse kändisars uppfattning om Sverige, svenskor och svenskt rättsväsende och jämför med hur IMF chefen behandlas i och med sin häktning blir man lätt mörkrädd. Hur hade det sett ut om det var en svenska som anmält IMF chefen ? Hade vi haft samma uppslutning för honom som det varit för Assange ? För det handlar väl inte om VEM som misstänks för ett brott och VEM som anmäler ? Eller är det så illa att för alla dessa Assanges ridderliga kämpar handlar det inte om rättvisa utan just om VEM som misstänks ?

Två män, samma rättvisa ?

DN SVD Lokalblaskan CIA feministiska konspirationstankar.

Tidigare inlägg av mig cirklande kring Assange och svårigheten att skilja på person och aktion.

16/05blundat i många år ?

30/04enöga drabbar Sjöberg

10/04Julian Assange

04/12Huruvida man bör hålla käft.

enöga drabbar Sjöberg

I vanlig ordning är det en av DN Kulturs skribenter som skriver det förnuftigaste som hittills skrivits om Patriks Sjöbergs avslöjanden, tragiskt nog kunde jag ha missat det eftersom det publicerades i DN Sport. Texten innehåller allt det som DN Kultur gör så bra att jag trots ledarsida och annat trams behåller tidningen. Kroneman är skoningslös mot det slöa enögda mediekollektiv som återigen kommer att reducera en viktig fråga om vårt samhälle till ännu några enkla knäck några dagar.

Det Sjöberg avslöjar är inte bara den tragedi som han och andra drabbats av när de gjorde något de förhoppningsvis gjorde för att det var kul, det sätter också fingret på en sjukdom som sprider sig i vårt samhälle. Ingen skall inbilla mig att det som Sjöberg avslöjar inte anades, noterades eller misstänktes av någon annan runt om de drabbade och förövaren. Tyvärr finns det en vilja att bara tro gott om sina hjältar så varje halmstrå till flykt från misstanken tas till. Precis som vi i blixtbelysning ser hur Julian Assange kan rida på sin hjältestatus och få stöd från människor som inte har en aning om vad som hänt och som kan förmås tro att Sverige har ett rättsväsende lika uselt som det som tillåter att oskyldiga bönder sitter inspärrade på Guantanamo.

Nej lösningen är inte registerutdrag, kontroller eller bannlysning av män bland barn. Lösningen är att vi lär oss att man kan ha två tankar om en person i huvudet samtidigt. Assange kan vara en yttrandefrihetens hjälte OCH en ynkrygg som flyr rättsväsendet, Viljo kan ha varit en fantastiskt duktig tränare men det borde inte gjort honom till oberörbar för frågor om hur hans relationer till sina adepter var.

Det finns inga hjältar, det finns inga monster det finns människor i ont och gott. Det vore synd om Sjöbergs stora insats för att föra upp ett problem till ytan skall fuskas bort av medias behov av enkla historier om hjältar och skurkar.

Ja så är det, återigen är det medias fel.

Julian Assange

Sitter och tittar på ”Julian Assange – världens kärleksaffär” och blir både fascinerad och deprimerad. Människor som kan antas, utifrån det förtroende folk har för dem, använda insidan på huvudet ses hävda att de genom att läsa Stig Larssons Milleniumserie förstått hur svenskt rättsväsende fungerar. Att överhuvud taget se människor som tror att människor är svartvita och fullständigt goda eller onda gör att förtvivlan gror i mitt inre.

Den stackars Julian Assange blir en medias clown som lyckas framstå som en korsning av John F Kennedys skenhelighet och Berlusconis hybris. Att dessutom se människor som hävdar sig önska rättvisa i världen hävda att någon skall ges rätt att slippa rättslig prövning, då blir det väldigt svårt att tro på dessa människors förmåga att se nyanser i tillvaron.

Jag borde egentligen inte bli förvånad, i en värld av institutionaliserat hyckleri. Vi har regeringar som bombar vissa länder för att de skjuter på invånare medan man skickar vapen till andra länder som skjuter på sina invånare. Vi har en press som efterlyser utredningar men när utredningar görs så godkänns de inte om resultatet blev ”fel”.

Så jag får väl acceptera att människor, media och länder inte tänker basera sina beslut på värderingar utan på vad de tycker passar för stunden. Jag kan inte göra annat än att påpeka, skälla och försöka få fram det i ljuset och förstå varför världens utstötta inte vänder sig till vår demokrati när de söker förbättring.