Räcker det inte att pressen rent generellt har börjat slarva med faktakollen, skall de nu helt öppet ställa sig på scientologins sida och totalt lämna verkligheten bakom sig ? Det här är inte roligt, jag vill kliva av.
Bojs, Croneman, Thente…. vad gör ni ?
Johan Croneman levererar idag en läsvärd krönika i DN som behandlar Tom Alandh i allmänhet och programmet om Stefan Fernholm i synnerhet. Cronemna frågar sig vad som gör Alandh så outstanding och talar om hur han låter människor förbli människor och inte offer eller exempel och schabloner. Croneman berättar också om Alandhs förmåga att skilja på fakta och sanning, en tydligen oändligt svår konst i media. Det är i sanning en hyllning som Croneman levererar, en hyllning baserad på fakta. Det är inte förvånande att programmet sändes i Public Servicekanalen TV2, det är heller ingen slump att Tom Alandh arbetat sedan 1971 på Public Service TV.
Alex Voronov ondgör sig idag över att Public Service kallar sig ”fri television” med tanke på den propagandadokumentär om Peking OS som SVT tvingats visa på grund av sändningsavtalet med IOK. Fri televison är ett tufft uttalande men program som Tom Alandh dokumentären visar att Public Service televisionen behövs, i de reklam och donationberoendekanalerna kommer aldrig program som dessa att visas. Deras dokumentärer kräver både offer och hjältar, finns skurkar skall de vara klart definierade och inte bestå av resultathungriga svenskar, elitidrottskommersen eller annat vi tittare kan känna oss medskyldiga i eller, gud förbjude, finansiärerna…. Kommeriella och donationsbekostade dokumentärer är gärna fulla med sanningar och mer restriktiva med fakta, påminner en hel del om ledarskriverier faktiskt.
DN Kultur kvarstår som svensk press klarast lysande stjärna.
PeoWagstrom's Weblog 