
Image via Wikipedia
Jag läser Strages Bloggpost och funderar lite kring ämnen som cirkulerat här på min blogg.
Jag funderar på den liberale ledarskribenten, å förlåt politiske redaktören, som anser att hans liv blev så mycket bättre med fyra apotek inom gångavstånd för oss som bor i centrala Eskilstuna. Att det betalas av ett antal miljoner svenskar som inte bor i stadskärnor är väl de andras problem. Verklig frihetlig liberal politik tror jag det kallades.
Jag funderar på de skribenter och ”politiker” som påstår att det slösas med skattepengar i vårt landsting med hänvisning, inte till hur mycket verksamhet som kommer ut av varje krona i vårt landsting. Undersökningar visar att man får ut väldigt mycket vård per krona i Södermanland, följdaktligen ägnar man sig åt helt andra frågor när landstingets styre skall kritiseras.
Jag kan även fundera på mig själv, jag har muttrat lite för mig själv över vansinnet i att ha två korta semesterveckor tidigt på sommaren för att sedan jobba nästan ensam på avdelningen stor del av sommaren och ta ut tre veckor i sena September. Givetvis med påföljd att alla jobb dyker upp och borde göras just i September….
I själva verket är det ju så att ledarskribenten redan tidigare hade en apoteksservice bättre än de flesta, inom krypavstånd och trots att han anser sig bo och arbeta vid Sveriges fulaste torg, han har uppenbarligen inte sett bilparkeringen i Kristianstad, har han det oförskämt bra. Det handlar bara om hur man väljer att presentera verkligheten. En verklighet som vi ju vet vet beskrivs på ett sätt i spalterna och ett annat sätt privat, jag säger bara Ulla.
Jag funderar på skribenterna som i brist på enkla vinklingar på en komplicerad politisk fråga istället väljer att av ren bekvämlighet ta heder och ära av människor. Att göra en artikel om komplicerad verklighet tar ju flera dagar, att kalla någon för skurk eller girig hinner man göra minst sex ggr per vecka. I själva verket har skribenterna helt enkelt valt den lätta vägen istället för att ta sitt uppdrag på allvar och göra ett arbete som verkligen handlar om området de skall bevaka. Jag funderar på den gruppledare som i landstinget kan stå upp och säga att han inte får någon information från den nämnd där hans parti har en arvoderat ledamot i presidiet. Ifall gruppordföranden inte är nöjd med sina partivänner, skyll inte landstingsledningen för det. För övrigt en fråga för skribenter och politiska redaktörer att ta en titt på, oj nu fantiserade jag visst….
Jag fundera på mig själv som faktiskt har det friaste av arbeten där det bara är min lojalitet mot kunder och min egen självkänsla som tvingar mig att lägga så mycket tid på arbetet. Jag har ju också lättat min börda genom att begära entledigande från den nämnd jag beskrev ovan, i motsats till moderaterna så skyller jag inte meningsmotståndare för att det inte blivit ett bra jobb från min sida utan konstaterar att min nya arbetssituation inte tillåter mig att vara en bra medlem för nämnden. Uppenbarligen något som fler borde fundera på ?
Eftersom nu en del av de mindre eftertänksamma som beskrivs ovanstående inte skall behöva gå ut i ogjort väder och beskylla mig för girighet och att välja pengar före ansvar. Nej jag har ingen övertidsersättning och tar inte ut restidsersättning, kör inte bil och får milersättning om det inte är absolut nödvändigt. Jag reser helst med tåg och tar hellre en övernattning borta från familjen än att välja bort tåg för flyg eller bil.