GUIF förtjänar bättre DN, skäms.

Imorse på tåget läste jag för ovanlighets skull lite i sportdelen på DN och det resulterade, som förväntat, i att jag himlade med ögonen och önskade att jag inte var så intresserad av att medier uppehåller någon LITEN JÄVLA GNUTTA KVALITET. DN skulle tydligen göra sig till och ha en lokal röst från Eskilstuna som uttalade sig om GUIF, sagt och gjort och man gjorde precis som hemma i 08-land. DN orkar givetvis inte masa sig till Eskilstuna, eller åtminstone leta upp en pendlare, för att ställa en fråga istället ringer man sportchefen på Folket. DN kan givetvis inte veta att denna ordvrängare nyttjat spalterna till att kampanja mot GUIFs ordförande men hur fantasilöst det är att prata med en kollega kan ju knappt uttryckas i ord. Det är så dåligt så dåligt så man skäms och en så ypperlig bekräftelse på hur uselt lat man kan vara. Tyvärr finns inte artikeln på nätet men en bild av den kan jag bjuda på.

Dn Söndag läxar upp DN Sporten.

I dagens DN Söndag så skriver man ”De uteblivna OS-gulden i Peking sänkte stämningen i svenska hem” och på DN Sporten…. Esk har varit bitter i veckor nu och skäller på alla från Klüft till Lagerbäck numera, om alla borde gjorde som Esk sa vore gulden givna verkar det som. DN Söndag har dock lösningen för DN Sporten, om de inte vill göra det enda rätta och låta folk njuta av sport utan att vara resultatfixerade, man rekommenderar i tidningen en massa andra roliga aktiviteter där svenskar vunnit guld. Tyvärr är ju sportens människor konservativa och resultatfixerade till stor del, det fins många glada ungdomar som tappat lusten av alla dessa gapande resultatjägare… stackars människor som bara kan finna full glädje i vinster.

DN Sportens Hybris.

Henkes drömlag var rubriken på DN Sportens lördagsupplaga…. lite titt i texten visar att så är det inte alls, det är DN Sportens drömlag runt Henke som de anser att han inte skulle kunna äga ”NAJ” till.

Hybris är ordet…..

Eunucken i Haremet har talat.

”Sjukampsguldet blev till sand. Världsstjärnan har slocknat.”

Jag har tidigare kritiserat ledarskribenter för deras, ”jag vet minsann bäst men tänker inte vara med och bevisa det” attityd men nu har DNs sportkrönikör Esk slagit rekordet. I ärlighetens namn skall sägas at han inte är ensam om det men det är hans åsikter som smutsar ner min morgontidnings sidor. Den omnipotenta attityd som skribenten Esk visar i sina kommentarer om Klüfts längd och trestegssatsning får mig att undra varför han inte lämnar sin dammiga redaktörsstol och ger sig ut och sprider sina insikter bland svenska idrottare i stället för att gnälla på andra. Uppenbarligen anser Esk att om man borde gör som han anser att saker skall göras så blir gulden legio, själv tror jag att han är som eunucken i haremet och vet hur det går till men förmår intet.

Carolina Klüft

Esk förnekar sig inte….

”Jag önskar att någon eller några lärt henne hur man vid behov stänger av omvärlden. Slutar läsa. Slutar lyssna. Och bara gläds åt att vara bäst i världen.”

Jag önskar att Esk och hans gelikar accepterar att Klüft, Abrahamian och andra idrottare håller på för sin egen skull… inte för att betala deras lön och fylla ut tidningen mellan NIKE och Adidasannonserna. Någon borde desutom lära Sportjournalister att människor som man inte respekterar använder man inte smeknamnen på för dig och dina kollegor borde det vara titeltvång. Journalistiken är full av kappvändare och ryggkliare redo att hugga kniven i ryggen men sportens värld är särskilt drabbad. Det största hotet mot idrottens glädje och lycka är NI!