Lena Andersson är klok igen, levererar lite dåligt samvete och uppmuntran på samma gång.
Måste komma ihåg att inte vara så arrogant självsäker bara för att jag vet att jag är på den goda sidan. Jag är ju så bra på att se arrogansen hos andra, vända blicken inåt.
Annars är det här det som gläder mig mest att det uttalas.”En allmosa skulle inte få den konservativa att känna sig god om ojämlikhet inte vore principiellt stötande.” Vi måste inse att välgörenhet ges med lika delar egennytta som medkänsla och ofta utan tanke på om den är konstruktiv eller inte. Den årliga debatten om att härbärget i Eskilstuna stänger på sommaren är snart här och som vanligt utan att de som skriker högst vet varför det stänger. Tidningarnas reportage om avlidna missbrukare toppas sällan med de som utnyttjades utan hänsyn utan av de som anser att alla andra, läs kommunen, gjorde för lite.
Vi må ha indignationsprivilegiet men kunskap skadar inte och den hittar man inte i media eller hos de som skänker, den finns hos de av tystnadsplikt hindrade som närvarar i misären varje dag och natt.
Man skall vara snäll, men inte dum. Det var det Folkpartiet aldrig förstod och blev elaka istället och fick Björklund.

Image via Wikipedia