Efter att ha studerat januari månads kalender inser jag att bloggandet få skötas på lunchen. Idag får det handla om ögontjäneriet.
Lena Andersson, ett av de skäl till att jag fortfarande står ut med skittidningen DN, har idag skrivit en text som på pricken förklarar varför svensk media idag är ett problem för snarare än en lösning på något i vårt samhälle. Den feghet och konformism som frodas i ett drev, i valet av vinklar och i valet av ämnen är så utstuderat ängslig för att inte stöta sig med de allmänna åsikterna att en forna tiders murvel skulle skämmas.
I och med denna flathet så uppkommer texter som saknar självkritik och källkritik och som bara hjälper till att underblåsa fördomar. I och med att man vill flyta med strömmen blir alla tolkningar inte längre överväganden av rimlighet utan bara ”hur skall det här bäst tolkas för mitt syfte”.
Bara ett exempel, att väga en blöja är ett utmärkt sätt att få kontroll på om en svårkontaktbar människa får tillräckligt med vätska och föda. En tolkning som aldrig skulle ens övervägas i media som inget hellre vill än att stå på ”rätta sidan”.
En levande tänkande press och media är nödvändigt i en demokrati, vi ligger illa till.
PeoWagstrom's Weblog 