Årsbokslut.

Två vänner har dött. Innerligt saknade.

Barnet friskt och glatt.

Älskade hustrun vid min sida.

Jag är frisk.

Släkten ok.

Världen och mänskligheten fucked up, folk köper fortfarande dagstidningen och ser på TV4 och dess motsvarigheter. Före detta politiker är intressantare än aktiva politiker, såväl i media som hos ”folk”. Känns fräscht…. Snart Caligula och Nero som krönikörer i lokaltidningarna ?

Inser att jag hör till de lyckliga få trots allt. Frisk, sund omgivning och med förståndet i behåll.

Krönikör i skapartagen ?

Image via Wikipedia

Stackars Gud

Jag är ateist, men inser att den Gud som många troende vänder sig till är bättre än de förtjänar. http://www.bonton.se

Det är ju snarare Reinfeldt och Borg de behöver som de egoister de är….

Självgod expertis….

När det gäller förmågan att hävda att ”vi är minsann så fina och duktiga att inga regler behövs för oss” är det svårt att fina finare representanter än de skrivna ordets medier. Jan Helin, fick idag äran att förevisa det vackra i att sätta sitt eget skrå på pidestal idag. Lyssnandet på medierna i P1 när någon av dessa egenkära individer är med närmar sig fysiskt illamående, det enda som kommer i närheten är att lyssna på Sverigedemokrater som iklär sig offerrollen.

Ja om det är något nästa år kommer att erbjuda är det garanterat mer av ovanstående. Sen spelar det föga roll om det är kvälls eller morgonpress, nyhets eller ledarsida, alla framställer de sig vara Ghandis moraliska likar med Sokrates intellekt. Köp en polis, bryt en lag, knäck en människa det är alltid rätt i det fria ordets behov av lösnummer. Säg si dag ett, säg så dag två och ta inte ansvar för endera…. ”vi rapporterade ju bara, med vinkel”.

Läste detta på Twitter; ”Pressetik 2012: Tryckfrihet, meddelarfrihet och ansvarsfrihet…” Det enda vi kan vara säkra på att de håller ihop, kårandan är stark….

Klubben för inbördes beundran.

Expertdyrkan eller ”jag kan det här”

Mårten Schultz är ute på sitt korståg mot nämndemännen igen, sett det förut, debatterat med honom förut men har den här gången en mer positiv grundsyn till honom. Förra gången jag debatterade med honom angående nämndemännens värde såg jag bara ännu en jurist som ansåg att amatörer inte skulle inbilla sig att de begriper något så komplicerat som det han lärt sig.

Nu har jag följt Mårten i ett par år, tagit ställning vid hans sida i ett antal ämnen och tycker därför att det är lite trist när han så lätt faller in i samma roll som de han har kritiserat; ”Det här är minsann komplicerat, det här krävs det expertis för och du anar inte hur omsorgsfullt vår yrkesgrupp jobbar för hur det skall bli rätt”.

Jag minns så väl när Mårten i radions P1 kritiserade publicister för hur de på sina kammare i avskildhet kan ”make or break” människor utan insyn. De sa ungefär; ”Det här är minsann komplicerat, det här krävs det expertis för och du anar inte hur omsorgsfullt vår yrkesgrupp jobbar för hur det skall bli rätt”.

Visst kan jag förstå att det är  jäkligt jobbigt att behöva motivera sig för den som inte är en i gänget, tro det eller ej jag är expert på ett område som alla tror sig/anser sig kunna. Vad jag har svårare att förstå är hur man kan inbilla sig att det man påstår är ett problem i ett annat skrå inte kan vara ett problem i sitt eget skrå.

Jurister som jobbar ifred är precis lika oroande som att journalister gör det, nu finns det en insyn i domstolsväsendet, vore synd att stänga den insynen och göra det lika slutet som mediavärlden. Kåranda är en större fara för ett samhälle , oavsett kår, än amatörer med stöd av sakkunniga.

Själv lägger jag min förvärvade auktoritet främst på att kritisera avarter i den bransch jag kan, det borde fler jurister, journalister och många andra också göra. Hellre det än att fortsätta bygga på skråets exklusivitet, för då står vi snart där med kräkla vid ett altare och ses på med illa dold munterhet av alla utom de troende.

Är detta framtiden ?

Detta bildspel kräver JavaScript.