”Nån lokal tjomme…”

Image via Wikipedia

Jo sådan är jag benämnd numera, förvisso sanningsenligare än som en del av ”politikerparet” men något tunn research av skribenten anser jag. Jag tycker nog att när man plankar hela min text och låter den fylla upp en tredjedel av en tidningstext förtjänar jag en något mer ingående presentation, i synnerhet som jag lyfte standarden på materialet.

En annan skribent som jag brukar kommentera har helt plötsligt upptäckt ”den ljuva kapitalismen” och dess effekter för människor. Nu önskar vi bara att näsan lyfts från de egna biovanorna till att inse att apoteksreformer med mera har liknande förskräckande effekter med likriktning och koncentration av utbudet. Skillnaden är att Eskilstuna är stort nog för flera apotek men inte stort nog för olika apotek, snarare har likriktningen ökat utom för skylttillverkarna. Skillnaden är att jag och skribenten utan större problem kan ta tåget till 08-land för att se en film men för den sjuke är det en betydligt mer besvärande åtgärd att leta efter ett apotek som har den behövda medicinen, i synnerhet som apoteken i konkurrensens namn inte vet vad de andra apoteken har att tillgå. Kan berätta för skribenten att det en gång i tiden fanns en bio driven i kommunal regi som visade ypperlig film, med all säkerhet hatad och förtalad av Eskilstuna Kurirens ledarredaktion eftersom den konkurrerade med de kommersiella biograferna i staden.

På DNs ledarsida, säkert också i annan press, inbillar man sig fortfarande att avslöjandet av pressens sanna ansikte i Storbrittanien är något som inte berör oss i Sverige. Jag spårar till och med en viss beundran för de brittiska tabloiderna i texten om det inte vore för ”hatet” och faktafelen.

Jag tycker inte att vi i Sverige klarar oss så mycket bättre, ingen har avslöjat betalning till källor men polisutredningar läcker som såll eftersom man inte kan motstå frestelsen att publicera. Per Gudmundson dribblar med statistik för att peka ut vissa grupper som mer brottsbenägna och polisanmäler sen satir som pekar ut honom, hyckleriet står högt i kurs. Skribenten verkar också med hänvisning till sakfelen om Sverige i brittisk press vilja distansera sig såsom varandes bättre men då kan jag meddela skribenten att inte ens en 50-års jubilar kan få sina uppgifter rätt i tidningen efter en timmes intervju, en hel familj trollades bort.

Läsa tidningen känns alltmer som en Tarantionfilm, underhållande historier men med en fruktansvärd eftersmak i munnen.