Första heldagen i Hoo, osäkert väder med mycket moln och varmt när solen tittade fram. Vi drog oss ut på en av våra, numera, traditionella åkturer. Vi letar upp vägar i närheten som vi inte provat än, kopplar in min iPod och lyssnar på Skeptikerpodden och tog vid där vi slutade förra sommaren med avsnittet om myter kring homosexualitet. Som vanligt ett utmärkt sällskap med skeptiker till en mycket konkret omgivning, verkligheten känns närmare här.
Några timmars podlyssnande och tidigare okända vägar ledde oss fram till Döda Fallen med de vackra vyerna, inte nog med fantastiska naturvyer utan också en järnvägssträckning som är så mycket vackrare än vilken väg som helst.
Vi tog också den imponerande vridscenen i besittning, panoramabilden kanske ni måste klicka på för att få se hela, där jag passade på att göra min imitation av en annan fet sångare som brukar ha tunika på sig.
Slutligen tog vi vägen från Döda fallet till Ragunda kyrka som minsann blivit lite sött skär för ett besök vid min frus gravsten, lite felstavat bara. Det var kul när någon ringde min mamma och frågade efter Ann-Sofie Wågström varvid mamma tänkte; ”Hon är ju död”.
Dagens stora behållning var dock den tomma GPS skärmen när nyheten sipprade ut om den galenskap som frodas i storstan. Som om vi inte visste det, vi som pendlar in för att jobba 😉