Beskådar nästa veckas kalender och konstaterar att nästa veckas planering redan gått åt skogen, onsdagens bokade välplanerade besök har ersatts med en brandutryckning på måndag morgon och skickat måndagens planerade visit i Örebro ut i Limbo. Med tanke på att alla andra dagar i veckan också är fullbokade anar jag en slitsam vecka om jag skall göra alla nöjda. Veckans andningshål blir sannolikt arbetsresan till och från Östersund, visserligen reser jag på obetald ledig tid men en lång tågresa är oöverträffad som vilostund. Som bonus på fem dagar i 180 så skall jag sätta mig i en buss 07:15 på lördag morgon. Misstänker att en hel del av den kommande söndagen kommer att tillbringas med morgonmys i sängen.
Jag klagar inte, jag är behövd och kompetent, önskad och betrodd men ibland så lockar ungdomens dagar då jobbet var något mellan ”sju och fyra” och sedan glömt.