Nu har jag sett alla de tidningar som vunnit något delpris i en tävling om att ta årets bild utse sig själva till årets vinnare. Jag känner alltid ett lätt illamående när pressen prisar sig själv men det är alltid svårt att gå i polemik utan att låta som en gnällig, ja, journalist. Nu har jag tack vare Lena Sundström fått lite enkel pedagogik att påvisa den läbbiga stanken av egenkärlek från de som brukar kalla sig granskare.
Här hittar ni ”årets bild” och här hittar ni den som borde ha bivit det. För att ni inte ska missa det, se skillnaden här nedan.