Valanalys, lite till.

Valanalysen från igår blev populär och recenseras både som PK och besserwisserbetongsosse så antagligen var jag helt rätt ute 😉

Igår så visade jag på ett antal utländska exempel som gör mig fundersam på om vi som socialdemokrater skall kunna locka människor med vår ideologi, jag själv känner det som om vi får ge upp alldeles för mycket av vår ideologi och framförallt kunskap för att kunna locka dessa grupper.

Idag funderar jag på hur vi skall kunna driva en politik om vi blir valda, den politik som innebär att vi tar ställning för de som är maktlösa. I och för sig kan även själva ställningstagandet för dem vara något som är en nackdel för oss vid valurnan.

I Eskilstuna har vi under de senaste mandatperioderna haft fall i Stenby, Skogstorp och Hällby där kommunen tagit sitt ansvar för kvinnor som haft det svårt, psykiskt funktionshindrade och äldre missbrukare. I samtliga fall har de ansvariga politikerna drabbats av spott och spé från de boende i områdena som anser att de minsan inte har något skäl att acceptera att annorlunda människor skall bo i deras närhet.

Hur skall vi kunna få med dessa människor som protesterar mot nya grannar i vårt budskap om ett samhälle där vi tar ansvar för varandra.

Jag har svårt att tänka mig att det för trettio år sedan ens varit tänkbart att en protest som denna skulle passerat som ett referat i pressen utan att media skulle tagit sig åtminstone en funderare att göra ett reportage om de som skulle få en fristad på boendet. Idag skrivs det bara om protesterna och i bästa fall finns en kommentar på ledarsidorna.

Jag tror inte att människor är elakare nu än förr men intresset för att fundera på vad som gör ett samhälle friskt verkar inte så stort som förr.

Så hur skall vi kunna bli valda av människor som anser att våra grundvärderingar är OK, om det handlar om ett hem för bortsprungna katter men inte för människor som levt på livets skuggsida ?

Jag har inga svar. Vill vi ens ha makten om vi måste bli valda med en politik som inte handlar om de maktlösa ?

Valanalysen

Som så många andra funderar jag över hur valet kunde gå som det gick, dels hur man kan vilja ha fyra år till med en regering som tar från de fattiga och ger till de rika och dels hur i hela friden vi fick in SD i riksdagen och hur tio procent i Eskilstuna kunde rösta på dem. Jag menar det krävs inte direkt en professur i argumentationsanalys för att hitta hålen i SDs argumentation och se hur de från den ena stunden till den andra byter åsikt om tex homosexuella. Sjukast av allt är väl att stora delar av deras väljarbas består av de människor som ”folk” ville slippa för 30-40 år sedan.

I DN har på ledarsidan publicerats lite texter om val på andra håll och ett ”uppror” i Bayern. DN1, DN2 och DN3.

Likheterna i de olika händelser som beskrivs i texterna, som jag ser det, är att jag knappast kan se några ”bildade” människor inblandade i att protestera i Bayern, ta upp sharialagar i en valrörelse i USA eller rösta på en politisk sharlatan i Wien. Jag har väldigt svårt att tro att människor som är intresserade av och observerar världen kan lockas med i sådant här trams, för trams är vad det är.

Människor som har en gnutta koll på världen inser att sharialagar aldrig kan bli ett faktum i USA. Människor som har den minsta lilla koll på hur ett samhälle fungerar inser att Wien precis som Stockholm och Eskilstuna städas och vårdas samt administreras av ett proletariat där stora delar inte är ”infödingar” och om man slänger ut dem blir allt bara etter värre när det gäller ekonomi och service. Människor som har den minsta lilla koll på någonting inser att om en stad inte skall bli ett Disneyland måste man ibland hugga ner ett träd eller 300 och kanske till och med riva ett hus.

Frågan är, hur skall vi som parti kommunicera med människor när allt fler inte har den lilla gnutta koll som krävs för att se igenom propaganda som säger att det är någon annans fel att du inte har det bättre. Hur skall vi kommunicera samhällsutveckling när media presenterar 10 protesterande som en folkstorm hellre än att själv komma med en analyserande text/inslag om protesterna relativt skälen till åtgärden ?

Hur hanterar vi en situation där vi inte längre kan lita på att människor vill veta fakta, inte studerar för sitt eget nöjes skull utan hellre låter sig sövas in i ett ständigt fredagsmys ? Kort sagt, skall vi behöva vänta på att allt går åt skogen innan vi återigen skall rensa upp och bygga upp ?

Jag har inga svar.