Vad är det för fel på folk….

Blunda då, eller vänd ryggen till eller stanna hemma. Det är inte svårt att låta bli att titta.

Ibland undrar jag om inte en del människor letar saker att surna till på i brist på väsentligheter att engagera sig i.

DN friskriver dig från ansvar…

Sådana här artiklar irriterar mig högeligen, den där sorten som säger att det är ”vissa” sorters människor som beter sig svinaktigt mot nära och kära. Jag har träffat tillräckligt många ”vanliga” män och kvinnor som utan att anse sig göra något som helst fel bedrar i både ett och två led.

Artikelserier som den DN presenterar gör bara att ”vanliga” otrogna ännu lättar kan rationalisera bort sin skuld.

Sunkigt.

tyskland och dess förflutna

Tysklands historia är både förskräckande och upplyftande, landet stoltserar med 1900-talets värsta exempel på utstuderad utrotning av människor som inte hade någon som helst möjlighet att ens försöka spela med för att klara sig. Samtidigt har landet under 1900-talets andra hälft insett att med den historien bör man försöka vara bäst i klassen när det gäller att ta ansvar för sin skitiga byk. Tyskland har kort sagt betalat en ”bot” utan att knorra och medgivit ansvar för det som hänt, på det området ligger tyvärr de flesta västländer ljusår efter. Tyvärr har inte heller de nya demokratierna i det forna öst betett sig ödmjukt inför sin historia, i ett flertal forna östländer har man lite svårt för att erkänna sin roll i progromer och inriktar sig på att njuta en dubbel historisk oförätt. På sina håll gottar man sig friskt i att tycka synd om sig som blev ockuperade både av Tyskland och Sovjetunionen och tycker sig inte alls ha ansvar för det sammarbete som gladeligen förekom på sina håll när judar och zigenare skulle ”tas om hand”.

Tyvärr verkar det som att Angela Merkel helt plötsligt har tagit på sig den östtyska martyrstämpeln och glömmer den alltyska historien…. som väl är har Berlin med sina betydligt mer medvetna medborgare istället bestämt sig för att hedra en man som kanske kunnat bespara oss en värld där dyrkandet av det nazityskland de tre stormakterna räddade oss ifrån poppar upp både här och där i Europa.

Länge sen men återigen….

…ni bara måste läsa nyhetstorken.

Friskare mediekritik kan man inte få.

Demokratifrågor och blogghygien…

På sista tiden har jag fått en och annan rättshaverist på halsen här på bloggen… inte så att jag har lidit av det personligen men tillräckligt för att det skall stjäla tid från väsentligheter. Jag skall vada igenom en sumpmark av blandade fakta och åsikter innan jag först bestämmer mig för om det är värt att släppa fram det. När jag släpper fram det måste jag i anständighetens namn bemöta dumheterna och då resulterar det i ännu ett träskartat utlägg…. så nu får det vara stopp ett tag igen. Inga kommentarer på den här bloggen inom en överskådlig framtid, det finns viktigare saker i livet än att jobba för att inte kommentarsfältet skall bli sunkigt som lokalpressens.

Så tack och hej ni där ute, starta gärna en egen blogg och kommentera mina inlägg men snålskjuts hos mig får ni vara utan.

”Ändlösa anmälningar och ”tokmål”

En rättshaverist hävdar envist sin rätt och ägnar orimligt mycket tid åt att försöka ändra beslut som gått henne/honom emot. Inom psykiatrin kallas de kverulansparanoiker eller processparanoiker.

Kverulansparanoia är ett vanföreställningssyndrom, där felaktiga föreställningar inte kan korrigeras och blir en fixering vid en upplevd oförrätt.

Anmälningar och stämningar fortsätter även när det är uppenbart lönlöst. Processer pågår i åratal och den upplevda vägran om rättelse tolkas ofta som sammansvärjning.

Domstolar kan sortera ut så kallade ”tokmål”, omöjliga fall, genom särskild paragraf: ”Om kärandens framställning inte innefattar laga skäl för käromålet eller om det annars är uppenbart att detta är ogrundat, får rätten dock genast meddela dom i målet utan att stämning utfärdas”.

Källa: Wikipedia, rättegångsbalken, kapitel 42, paragraf 5.”

Min blogg är inte ett allmänt kommentarsforum för exponering av åsikter, det är min opinionsbildande yta. Det är alltså inte ett brott mot dina demokratiska rättigheter att jag stänger min blogg, jag värnar snarare min egen rätt att yttra mig.