Hägglund är inte nyansernas mästare….

Hägglund framhärdar i att kritisera ”alla andra” för vad de gör i kulturfrågor, nu är tiden kommen för malmös bibliotikarier att känna på den rättfärdiges ilska. För att göra allt tydligt och klart för oss har han ställt upp ett tydligt motsatsförhållande Vergilius vs. Marklund. Liza Marklund ger jag inte mycket för måste jag erkänna, trist läsning helt enkelt liksom faktiskt också Vergilius är enligt min åsikt. Det hör dock inte hit om det är trist läsning eller inte, det intressanta är att Hägglund uppenbarligen vill få oss att tro att det är tonvis av antika klassiker som mals ner, ser dock inte att han säger det rätt ut någonstans. Kan det vara så att det som mals ner är forna tiders Marklund, Stieg Larsson och Jackie Collins som mals ner snarare än Virgilius, Marcus Aurelius och andra klassiker ? Det har ju i alla tider getts ut en del skräp som tappat fräschören med åren och en ”klassuppsättning” av Hollywoodfruar kanske inte längre är nödvändig att ha i bibliotekshyllorna.

Tror för övrigt att Hägglund skulle behöva läsa Marcus Aurelius ”Självbetraktelser” och förlika sig med sitt öde på stoiskt vis istället för att gripa efter varje populistiskt halmstrå i jakt efter de fyra procenten.

Även Messerschmitten skriver en rad om detta.