Gårdagens förbättringar drabbades av ett rejält bakslag idag, är betydlig klenare igen. Hostan dödar och näsan levererar död och pina, allt akompanjerat av en feber som stiger och sjunker omvartanat så jag kastas mellan svettfontän och frossa.
För att eventuellt lätta på trycket tog jag till nässköljning, till min förvåning tog sig vattnet in genom en täppt näsborre och ut i den andra…. inehållet som kom ut var dock inte att leka med. Till min glädje fick jag dock flera sekunders lättnad innan slemhinnorna förhindrade luftflödet igen. Idag har jag andats genom munnen så länge att jag snart får självsprickor på tungan på grund av uttorkning.
En god effekt hade dock nässköljningen, jag log lite över hur patetisk jag måste sett ut med en stor spruta i ena näsborren och en rännil ut ur den andra. Kan ett skratt förlänga livet så lär väl ett leende kunna förkorta sjukdom, eller hur ?