I den här texten kallar hon sig journalist, ”till dess bör vi journalister dämpa ordvalet”.
Malin Siwe är inte journalist, hon jobbar på en ledarredaktion och är därmed opinionsbildare eller som hon själv benämt sig; ”gnällkärring”.
Att det skall vara så evinerligt svårt för ledarskribenter att förså att de inte är annat än legosoldater i opininsbidningen, journalister bör vara något helt annat.
PeoWagstrom's Weblog 
Peo,
du tror inte att hon menar ”vi som skriver i tidningen”?
Håller med dig om att rollerna blandas allt för ofta ihop, men visst går att det att skriva politiserande texter, samtidigt som man även skriver med ett journalistiskt förhållningssätt, eller menar du att journalister bör leva i någon slags evigt (a)poltiskt celibat?
P.
I Malin Siwes fall är journalistik och det hon skriver oförenligt. Jag har specialstuderat, dvs läst allt hur uselt det än varit, av henne de senaste tre fyra veckorna. Malin Siwe är en kampanjmakare, totalt uteslutande av möjliga tolkningar utom hennes grundsyn. Det är oförenligt med journalistik, det är opinionsbildning aka textreklam på tidningens bekostnad.
Det finns ett fåtal skribenter som klarar av att resonera på ledarsidor, oftast krönikörer, P G Jersild var bra på det innan han började sylta in sig i Humanisterna. Så fort saken blir viktigare än resonemanget flyger all journalistik ut ur texten. För övrigt rätt ont om journalister med den förmågan också, jakten på rubriker kräver att radikala ställningstaganden får prioritet.
Kommer att blogga mer i ämnet under tagen tror jag.