Mer Eugene…

Your Honor, years ago I recognized my kinship with all living beings, and I made up my mind that I was not one bit better than the meanest on earth. I said then, and I say now, that while there is a lower class, I am in it, and while there is a criminal element I am of it, and while there is a soul in prison, I am not free.

Eugene V. Debs

I am not a Labor Leader; I do not want you to follow me or anyone else; if you are looking for a Moses to lead you out of this capitalist wilderness, you will stay right where you are. I would not lead you into the promised land if I could, because if I led you in, some one else would lead you out. You must use your heads as well as your hands, and get yourself out of your present condition.

Swedes have short dicks but long memories…

…och Sydsvenskan visar osedvanligt grov okänslighet i dödsrunan över en författare, högerns media hycklar vidare.

Jag håller just nu på och läser Kurt Vonneguts självbiografiska ”En man utan land” och tänkte att jag skulle delge er en del av visdomen som han så frikostigt delar med sig av. För att se om det fanns någon bra källa på nätet att länka till så Googlade jag och fann DETTA en fullständigt hänsynslös vantolkning av en död mans sista mästerverk.”Vonnegut använde gärna den plattform populariteten gav för att torgföra frän samhällskritik, senast i boken ”En man utan land” (”A Man Without a Country”, 2005), men hans främsta måltavla kom dock alltid att vara mänskligheten som sådan.” En ren och skär lögn, i Vonneguts ”En man utan land” svävar han inte på målet, den talar tydligt om vilka som är de som förnedrar och förstör och vilka som är de hyggliga som intresserade av människors bästa. Det sved väl för mycket i magen på sydsvenskans kulturredaktion att tala om att Vonneguts bok är en uppgörelse med den amerikanska vanföreställningen om socialism.

Jag visste att högern var ohederlig men hade visst hopp om deras kulturskribenter, nu inser jag att DN Kultur är en ensam fyr i mörkret.

Ett exempel på Vonneguts humanism, han undrar varför högern med sina kristna företrädare så gärna vill spika upp Guds tio budord som den gammeltestamentliga Moses presenterar för folket. Jesu Bergspredikan den undviker högern så gott den kan, den kan ju tolkas som solidarisk socialism av bästa socialdemokratiska märke.

Hyckleriet fortsätter….

Köp denna bok och läs, njut av en mans livsvisdom.

Fler och fler vaknar upp…. Arrogansen sågas.

Snart är det bara högerns ledarskribenter som står fast vid stödet till de fyras arroganta allians. Den som läser vanlig svensk nyhetsmedia och ser på TV4 nyheterna kan inbilla sig att arrogansen gör ett bra jobb. Bonniers makt är stor och med ledarskribenter som Lotta Gröning på ”vår sida” är det lätt att inbilla sig att Borg på något sätt har respekt för sin kamrerspolitik. Frånsett Hägglund som inte hörs alls längre så är Fräcka Fredriks, Bäver Mauds och Major Björklunds stämmor fulla av tvivellösa utfästelser om sin förträfflighet och vi vet ju alla vilka personligheter som aldrig tvivlar. Världens problem är inte de godas tveksamhet utan de ondas tvärsäkerhet.

För er som fortfarande vill avfärda kritiken mot Arrogansen som vänsterflum, ta en titt på detta som bland annat innehåller en klockren analys av Björklunds idealskola…

Hämnden…

Jag är ingen vän av hämnd och öga för öga mentalitet men ibland på en mer personlig nivå kan det kännas som om det vore bra med en motaktion om man blivit förorättad och förnedrad. Förslagsvis avnjutes hämnden kall och som dessert, med god distans till förorätten men inbilla er inte att något blir bättre. Min erfarenhet är att aktion föder motaktion och än mer bekymmer, förvisso en dels livsluft har jag märkt. Betänk bara att inte heller blir två fel till ett rätt, det är bara i matematik som det kan fungera och matematiken är betydligt mer rationell och regelstyrd än det mänskliga sinnet. Förvänta dig alltså inte den reaktion på hämnden du tänkt ut, den är enbart grundad i din desillusion av någon annans sinne, och inse framför allt att ingen tar dig på så stort allvar som du själv.

För övrigt, förnedrade är något som vi väljer själva om vi vill känna oss eftersom du egentligen bara kan bli förnedrad av någon du uppskattar, eller hur ? Förnedrad av någon jag inte respekterar, knappast…. Kanske är det här skillnaden ligger mellan vendetta och rättskulturen ? Tyvärr vill ju gärna media tala om kränkt och förnedrad för att piska upp stämningen ordentligt ty de vill väl ha tillbaka den ”gamla goda tiden” med onda och goda, enkla roller…

Var det någon som sa att den tredje statsmakten var en garant för demokrati och rättskultur ?

Det här är ännu en återbrukad text med diverse filande på, resursutnyttjande ni vet.