Jag sitter på distriktskongressen och tar del av Anne Maire Lindgrens tankar och insikter kring alternativa driftsformer av skattefinansierade verksamheter. Intressant och belysande att höra hur man låter gökungar dränera kommunala finanser för att finansiera vinstutdelningar.”Mot dumheten kämpar gudarna förgäves” konstaterades det apropå de 60 elever i Österåker som står utan skola när friskolan gick i konkurs, ägarna har än så länge plockat ut 40 miljoner av skattepengar som vinst ur den skolkoncernen.
Det är rätt intressant att se jämförelser mellan privat och offentligt.
Privata föräkringar; billigt om du inte behöver den dyrt om du är riskgrupp.
Offentliga försäkringa; taxa efter förmåga för att sprida riskerna.
Fritt vårdval; Gott om läkare i områden där främst förkylningar och rynkor behandlas.
Offentligt styrd vård; Styrning av resurser mot områden där behoven är störst.
Fria skolor; Inga nya pedagogiska modeller, inga profileringar mot elever med särskilda behov, alla skolor inriktade mot välmående medelklass, fullständig slutenhet utåt angående problem på skolan.
Kommunala skolor; Anpassning efter elever med särskilda behov, handikappanpassade lokaler, tvång att ta hand om alla elever oavsett behov, öppenhet mot samhället och en livlig debatt om problem på skolan.
Slutligen konstaterade vi att Ulf Adelsohn solklart skjutit denna korkade ideologi i sank med sina kommentarer om de idéer som säger att överfulla spår skall få mer trafik om SJ får konkurrens, Ulf konstaterade kort att det bara var ett dumt och korkat enbart ideologiskt beslut.
Slutligen sa Hans Ekström med sedvanlig skärpa, vi måste våga tala om att offentlig sektor är ett ”ransoneringssytem” som gör att vi lägger resurser på de som behöver det mest och inte på de som är bäst på att efterfråga. Det skall vi komma ihåg i valrörelsen.
PeoWagstrom's Weblog 