SVD har en profil som jag i allmänhet inte gillar men ibland så skriver deras krönikörer intressanta saker.
Anna Larsson skriver om hat mot kvinnor men jag tycker inte att det är problemet utan problemet är att vi låter, framför allt män, växa upp med underliga attityder utan att protestera utan snarast uppmuntra det.
Män som inte passar in i samhället utan hör hemma i en medeltida värld ses som spännande och intressanta. Att leva med en familj och samtidigt vänstra för att leva med både hora och madonna anses inte vara något som man skall lägga sig i, att tjalla på en otrogen människa ses inte som normalt. Vad är då skillnaden mellan oss och de fängelsekunder som anser att en tjallare intet är värd när vi verkar leva efter samma regler ?
Problemet är nog inte hatet, problemet är att vi anser att människors sexuella attityder är deras ensak samtidigt som vi anser att vi skall läsa om supersex i dagstidningen utan att fundera på hur dessa saker levs ut.
PeoWagstrom's Weblog 
Som jag ser det är det mäns ortroligt stora egon som är problemet.
Läste en idéhistorikers memoarer helt nyligen. Han är sosse!…Han beskrev sina fruar utifrån en enda synvunkel – huruvida de hade varit bra för honom ! Att han själv hade några ambitioner att vara bra för sina fruar framskymtade aldrig. Kvinnor är inte människor för vissa män – de är medel … sorgligt men sant!
synvinkel heter det 🙂
Beträffande människor som enbart ser nyttan av men inte för andra människor så finns det alldeles för många av båda könen. Otrohet involverar ju alltid två parter varav minst den ena släpar någon annans familj i smutsen utan att bekymra sig om sin egen skuld. Det är väl OK att bedra dina egna och få stå till svars för det men den du ligger kan även den ha en hustru och barn som du förstör livet för.
Jag är konfessionslös så jag anser inte att otrohet är ”en synd” eller ens något ”smutsigt”. Däremot är lögn och bedrägligt beteende ett effektivt medel att punktera förtroendet mellan två makar. Att förlora förtroendet för en människa man litat på är nog värre än att förlora sin make/hustru. Ett ännu värre scenario kan kanske vara att förlora sin make/hustru till sin bästa vän/väninna – två förluster på en gång!
Jag har heller aldrig trots min höga ålder och många förtroliga samtal hört en kvinna värdera sin partner utifrån om han var bra för HENNE. Det har jag däremot som sagt läst samt hört två egotrippade män uttala utan att ”blinka” när de trodde sig vara ”förtroliga” 🙂
Givetvis är otrohet ingen synd om alla partner är maedvetna om det och med i överenskommelsen och då är det helt enkelt ingen otrohet heller.
Dock, hur gärna än många propagerar för det så är andelen människor som klarar att verkligen dela en partner med andra väldigt få förutsatt att man verkligen har funnit den man vill leva med.
Lyssnade igår på radion på en tjej som var sur för att hennes partner inte förstod att om de var ihop så betydde det inget mer för hene än hennes kompisar. Lite korkat tycker jag, då kan man lika gärna vara singel.
Och apropå inte tycka det är en synd med otrohet, fine men det kanske den som blev bedragen tycker och denne har i solidaritetens namn också betydelse.
Men vad är det värsta med att bli bedragen är frågan. Den sexuella otroheten i sig eller att ha blivit undanhållen information och förtroende? Har full förståelse för att människor finner det svårt att bli bedragna – i vilken situation det än må vara. Bedrägligt beteende går vida utanför ”den sexuella otrohetens” område…
Spelar det någon roll ?
På mig låter det som om du vill ursäkta just köttslig begär från vanligt hänsynstagande.
Jag anser att det är bedrägligt beteende som är det ”onda”, det som skadar människors tillförlit och denna ”otrohet” finns även långt utanför ”köttets lustars område”, men är lika smärtsamt att erfara var än det förekommer.
Ja, och…. ? Var vill du komma egentligen ? Att det är lika illa att kalla sin fru för ”kärringen därhemma” som att sätta på någon annans kvinna ?
Att folk är jävliga med varandra är ingen nyhet, att folk är jävliga mot sin familj är inte lika allmänt känt, att den man som ligger med en gift kvinna bedrar hennes man och barn skiter folk i allmänhet i. I synnerhet de som tycker det är kul att knulla runt.
Att människor inte gärna tar ansvar för sina handlingar i andra och tredje led talas det alltför lite om. Tycker du det är ok att leva ut ditt liv oavsett andras offer är det upp till dig men jag kommer fortfarande att uppmana till ansvar för det andra och tredje ledet. Jag är socialdemokrat, inte moderat som anser att bara man officiellt är gift och kan försvara inför sig själv vad man gör så är allt ok. Förutsatt att inget upptäcks och blir offentligt förståss, då gäller HELT andra regler.
Herregud! Du fattar inte vad jag skriver. Jag förordar inte otrohet. Jag har i min överskattning av din förståelse försökt diskutera vad som är det oerhörda i att bli bedragen genom otrohet eller annan handling och du försöker få mig att framstå som någon kvinnoförnedrande moderat. Är du riktigt frisk?
Du inledde ditt andra inlägg med att ”Jag är konfessionslös så jag anser inte att otrohet är “en synd” eller ens något “smutsigt”. ”
Det verkar som om synen på otrohet är viktig för dig, jag tycker också det är väsentligt. Jag finner det märkligt att människor som jag anser vara kloka och förnuftiga försvarar otrohet i termer som ”att rädda sitt äktenskap” och folk tror på det och ligger med dem!
Jag anser också att om man valt att leva med någon, även om det är på väg utför, och inte klarar av att vänta. Vänta på att man fått ur sig att förhållandet är över och ändå känner ett oemotståndligt behov av att sätta på någon, då är man väldigt hänsynslös och att det i själv handlingen är som att strö salt i ett öppet sår. ”Jag gillar dig inte längre du min forne älskade och för att du skall känna dig riktigt jävla värdelös så ligger jag med den här människan som inte betyder ett skit för mig.”
DET är hänsynslöst, frågan om vad som är det jobbiga.. otroheten eller föraktet och sveket är väldigt akademisk.
Kort sagt, folk är oftast otrogna med sådana de aldrig vill, velat eller kommer att leva med och det är så respektlöst att det roar mig att strö salt i deras samveten.
Där har du skälet till min blogg.
och DU saknar respektlöshet?
Gör jag säkert inte i dina ögon, eftersom du frågar.