Gainesville Regional Utilities

Who is it ?

Respekt !

Kvalitet, moral och tanke.

Journalistiken och Lottoraden.

Jag funderade på en sak när jag skrev föregående blogg om journalistisk självransakan. Jag undrar om det inte var när sporten började rapportera om Lottoraden som allt elände började, den där stackarn som skrev om lottoraden måste ju fylla sin halvsida varje vecka. Efter ett tag kom någon på att man kunde börja räkna upp hur många ggr varje nummer dykt upp i dragningen, det är fullständigt oväsentligt för utgången av nästa dragningen men det är ju det mesta som skrivs på sportsidorna.

Antagligen var det någon lat typ på krimredaktionen som såg lottosiffrorna i sporten och kom på att det var ett utmärkt sätt att sno åt sig en halvsida till, det hade skett ett ointressant brott men det kunde ju maxas med att skriva om alla gamla brott man kunde hitta i arkivet. Att de fjorton andra brott under 30 års tid som räknas upp saknar relevans för det nya brottet är oväsentligt, det fyller tidningen och egot…..

Det skall bli skönt när tidningen slutar komma ut i pappersform, då slipper vi de 90% utfyllnad vi möts av de flesta dagar utan volymen data som krävs kan anpassas efter vad som finns att rapportera.

Inte ens vid självransakan….

Ibland så ser man en artikel som andas självransakan men det vete katten om det här är det.

Skribenten börjar med att räkna upp ett antal gamla hot av global karaktär som inte slagit in, vilket delvis kan tänkas bero på att man tog hänsyn till dem och gjorde något åt det. Jag kan knappast se att rapporter om forskning kan jämnställas med de alarmistiska rapporter som tidningarna vräker ut sig vid Englafallet, Lasermannen och Stureplansskjutningar.

Att pressen njuter så fort det blir ett rikigt smaskigt mord är ju uppenbart och oförmågan till att reflektera över hur pass relevant det är för samhället som helhet visas bäst av de oundvikliga uppräkningarna av liknade händelser genom tiderna. Har ett mord skett så skall varje liknande fall sedan tidigt 1980-tal, minst, listas. Det gäller ju att piska upp den rätta stämningen….

Samma fenomen kan vi notera kring uppmärksamheten vid flygolyckor, att det dör fler människor i biltrafiken är ointressant utom om det sker kring storhelger. Tänk så hjärtknipande det blir med julklappar utströdda runt bilvrak, det är enda gången bildöden kan konkurrera med en flygolycka.

Nu skall jag inte var för elak mot skribenten, mot slutet av artikeln kommenteras ju bland annat det faktum att morden inte hänger med i befolkningsutvecklingen vilket känns lite märkligt om man betraktar pressens fixering vid ämnet. Skribenten är på rätt spår men bör nog lära sig skilja på evidensbaserad forskning och journalistiskt hantverk.

Tomma tunnor

Tomma Tunnor skramlar som bekant mest.

Vänsterns skuld ?

Jag skrev för en dryg vecka sedan en blogg om det ständiga tjatet på vänsterföreträdare om någon form av kollektiv historisk skuld, något motsvarande åläggs inte kyrka och höger märkligt nog.

Nu har även DN Kultur uppmärksammat den här taktiken från de konservativa krafterna att nagla fast vänstern vid en skuld och därmed slippa diskutera politiken. Kanske något för oss på den goda sidan att tänka på, varje anförande från oss kanske skall inledas med en begäran om avbön från högern för att de varit emot allmän rösträtt i alla former ?

Kungen kanske skall avkrävas en avbön för Gustav Vs borgårdstal ?

Centern borde kanske ursäkta att bondeskrået i makt av sitt jordinnehav tjänade på den viktade rösträtten ?

Ja så här kan vi gå på, det är fantastiskt ”konstruktivt” och ”framåtriktat” men till skillnad mot det som Ohly ställs till svars för är det åtminstone synder utövade av partikamrater mot svenskar i Sverige i första hand.

Folkpartiet ? De är så långt från sin ideologiska historia att de snarare borde be sina föregångare om ursäkt…..

OBS. markerat med ” ” är att betraktas som ironi.