Jag skrev en gång om Konstfack och Muhammedkarikatyrer, i vanlig ordning med mitt medieskeptiska öga som allt som oftast blir kolsvart av diverse skribenters märkliga ideologiska slagsidor. Idag hittade jag en annan trevlig blogg med liknande tema, skillnaden på folk och folk och offer och offer på den överväldigande majoriteten av svenska ledarsidor.
Det är skönt att känna att fler än jag anser att människor är människor och att man kan räkna med att få stå ut med provokationer och protestera oavsett vilken bakgrund man har. Öga för öga tand för tand känns nästan modernt när man studerar diverse skribenters reaktioner på muhammedkarikatyrer och konstfacksprovokationer. Högergänget ligger fortfarande efter det gamla Babylon vad gäller känsla för rättvisa, att begära att de skall ha känsla för ännu modernare principer är nog för mycket begärt…. de vänder dock gärna fram andras kinder. Gazas barns kinder, Arlaarbetares kinder, Diplomaters kinder dock inte gärna publicisters kinder.
PeoWagstrom's Weblog 
Skönt att höra en sansad röst i det här mörkret av bokbålsivrare. Man kan tycke mer eller mindre om alltmöjligt, men att förorda ett samhälle där det upprättas någon sorts smakpolis, då förstår jag inte hur det samhället ska se ut. Men det skrämmer skiten ur mig.
Sedan får väl handlingar lagföras och på vanlig väg i domstol prövas. Det skulle kanske vara ett bidrag till polisens magra procent av uppklarade brott, en ny effektiv målgrupp att läggas till invandrare och fortkörare.