Alex Voronov skriver till tryckfrihetens försvar i sin signerade lördagstext, jag är helt och hållet på Voronovs sida beträffande tryckfrihetens nödvändighet men fullständigt oenig med honom om varifrån farorna mot den kommer.
Eskilstuna Kuriren publicerar nämligen sådant här där en människa tveklöst pekas ut som ”gärningsman”, något som blir extra osmakligt när tidningen därefter går ut med nyheten att det inte ens finns skäl för häktning. Det skribenten, är hotet mot tryckfriheten, vinklingar och ovårdade rubriker. Dessutom är det så märkligt att den opinionsbildande delen av pressen, den som sysslar med tyckande istället för fakta, skall kunna hänvisa till källor som inte får efterforskas. Voronov kan alltså helt utan att behöva vederlägga någonting sprida lögner och förtal om Hans Ekström, och för den delen min fru, samt Lennart Hallergård med hänvisning till att han vet något som ingen annan får veta. Ni kan ju fundera på hur Voronov skulle reagera om andra makthavare och opinionsbildare försökte sätta dit honom med hänvisning till ”honom närstående källor” som inte behöver eller kan bevisas. Vore jag ledarskribent skulle jag alltså kunna hävda att Voronov vore uppfostrad till KGB-agent och skickad till Sverige bara för att störta socialdemokratin som överflyglade den sovjetiska socialismen. Jag skule bara behöva hänvisa till mina ”källor” som inte får eftersökas.
Bara för att ingen av den ibland tröga skara som läser min blogg inte skall inbilla sig något, nej jag säger INTE att Voronov är KGB agent jag EXEMPLIFIERAR hur jag skulle kunna bete mig som opinionsbildare på en tidning om jag hade den positionen. Skulle jag säga/skriva det om Voronov och KGB och påstå att det vore en sanning skulle jag däremot som privatperson kunna anklagas för förtal och ärekränkning.
Där pressfolk har ni problemet, ju mer pressen som helhet liknar ledarredaktionernas kampanjtexter desto mindre skäl finns det för oss på utsidan att förstå varför ni skall ha en frizon för era påståenden. På den tiden pressen var ”torr och tråkig”, visade respekt istället för att kräva respekt kändes allt bra…. rättigheter kräver ödmjukhet, något som inte är vanligt förekommande i Eskilstuna Kuriren numera.
PeoWagstrom's Weblog 
Håller i princip med dig PeO, förtal och vilseledande information från media är maktmissbruk. Tanken som slår mig är; Att bilda opinion krävs en vinkling av fakta, man framhäver det viktiga, alltså inte samma sak som att ljuga eller förtala. Vem har rätt att bilda opinion? Samhället har två dominerande instanser, politk och media (förutom såna som vi, dvs privata tyckare och bloggare, men vi når ju sällan ut på samma sätt).
En sanning kan vara sanning ur olika synviklar. Det måste vara medias sak att förmedla en sanning ur olika vinklar, alltså åsikter, vara opinionbildare. Att ensidigt redovisa den ena sidan tillhör ju som bekant inte demokrati utan diktaturens maktmedel.
Sen kvarstår problemet att journalister alltid är skyddade och tycks kunna passera verenda pressetiska gräns utan risk för att behöva ta något ansvar. Än värre att rida på människans behov av förklaringar till onda händelser och behovet av ”syndabock”.
Hej doktorn, du har så rätt men om man blir anställd för att föra ut en speciell typ av vinkling finns det nog en viss risk att man lätt förbiser fakta som inte passar in.