Idag borde jag ha varit i Jönköping, tyvärr eller hurra så flyttades mötet til Mars… ok för mig eftersom 10 timmar i månaden på x2000 känns fullt tillräckligt. Älskar min fru mer än tåget….. tåget är mig dock mer kärt än vår bil, även om den är väldigt miljöanpassad.
Istället för Jönköping blev det en bra dag på jobbet, lätt störd av stattbranden i Eskilstuna. Ännu mer störd blev jag av Eskilstuna Kurirens så kallade blixtledare där man i vanlig pressordning räknar upp varenda brand man kommer ihåg, undrar varför de glömde när Torshälla brann… om ledarredaktionen känner till samband mellan alla dessa bränder vore det lämpligt om de meddelade polisen istället för att skriva om det…
På väg till jobbet läste jag DNs huvudedare, grattis får jag säga….. jag önskar att ledarskribenterna någon gång upptäcker att även människor som inte är i deras position blir diskriminerade. Jag tror att det bara är DNs ledarskribenter som känner sig uteslutna i det här racet, de flesta diskriminerade i Sverige vill ha ett jobb inte bli med i kungahuset….. välkommen att skriva om det Bjurwald, Edvall och gänget….
Idag smet jag också något tidigare från jobbet, med chefens goda minne, ty jag skulle spela innebandy…. Sossarnas korplag skulle gå en holmgång mot ligaledarna. Jag är imponerad av att vår skara, otränade gubbar, taggade tjejer och en entusiastisk supporterskara räckte till 3-0 i halvtid. Då kan man leva med att orken tröt i slutet av andra halvlek. Jag tror inte ligaledarna underskattar oss i fortsättningen.
Ett smolk i glädjebägaren var att min vän Margit ringde under uppvärminingen, Margit har protesterat mot den osunda kultur som funnits/finns inom krimminalvården. Inledningsvis så blev Margit avstängd, nu skulle hon få börja jobba inom en annan del av krimminalvården men se det gick inte…. hon är ”illojal” sägs det, fast så vitt jag vet finns det yttrandefrihet i Sverige.
Kvällen avslutades på Bistro Bar, Nicklas var i högform, ett par öl botade stelheten i musklerna och närheten till den muntra personalen gav livslusten tillbaka.
Jag önskar alla mitt liv, behövd och älskad.
Hej Peo.
Jag pratade just med en kompis i Norge på face-book. Vi umgicks när vi gick i högstadiet, vi har inte sett varandra eller hört av varandra sedan vi var 16 år. Hon skrev att hennes minne av mig var att det var roligt att vara med mig, att vi hade kul och roligt ihop. Jag beklagar att jag blev en smolk i glädjebägaren för dig i dag. Jag lovar att jag skall gottgöra det hela någon dag:-). Att vara systemkritiker i ett land där man upphöjer, älskar och försvarar normer, regler och konventioner är svårt. Men, skam den som ger sig!
Kram Margit
Ja du kanske får bli kriminalvårdens Treholtaffär. Vi får dock hoppas att svensk juridik fungerar bättre.