Jag har uppenbarligen blivit uppgraderad till en högre nivå av, ja av vad… jag har svårt att se något gott i det. Någon på SVTs Debatt har läst min blogg om vikten av starka försvarsadvokater och ringde för att berätta det och ville prata. Eftersom jag, som ni som läser mig vet, inte direkt har det största förtroende för journalister och deras mål så kom vi fram till att jag inte var intresserad.
Jag har dock funderat lite på hur man resonerat genom att ringa upp mig, utifrån de frågor jag fick. Själva innehållet i min blogg sas det inte mycket om, däremot var man nyfiken på om jag varit med om något i rätten under tjänstgöring. Jag har en känsla av att man hoppades på att jag skulle ha något maffigt att berätta, vilket jag inte hade och om så vore aldrig i livet skulle diskutera det med en journalist.
Eftersom jag sakligt redovisade att jag inte hade förtroende för och dålig erfarenhet av att tala med journalister så blev motparten nog lite provocerad och hävdade att, ”du måste ju stå för det du skriver” och det gör ju jag. Jag står däremot inte för varje tolkning och vinkling av det jag skriver som andra lyckas krysta fram.
Slutligen vill jag säga att som nämndeman finns det inget som helst skäl att diskutera med en journalist om hur det skall gå till i en domstol, har jag synpunkter tar jag dem med min ordförande i rättssalen, en person som jag har fullt förtroende för. Inte heller bör journalister göra sig själva och rättsväsendet otjänsten att försöka få nämndemän att prata bredvid mun. I en rättegång uttalar sig åklagaren och försvaret, i vissa fall rättens ordförande. Rättegången är nämligen en akt mellan dessa som representerar åtalet, den åtalade och samhället och följdaktligen är det dessa tre personer som tilltalar andra personer i rättssalen INTE vittnen och den åtalade så vida inte den åtalade valt att vara utan försvarare.
En rättegång är samhällets försvar mot hämnden, vendettorna och det oreglerade samhället, låt oss värna om det. Vill någon spy galla över en åtalad, gör det i pressen då som så villigt upplåter sina spalter men låt rättssalen vara det den skall vara en plats för utvärdering av bevis och utredningsresultat. Ett hatfullt tal mot någon i rättssalen kan knappast klassas som vare sig bevis eller utredningmaterial.