Jultraditioner – Love IS all Around.

Jag är glad, jag är gynnad. När jag för några år sedan såg Lova Actually tillsammans med min då icke lagvigda hustru och min kloka underbara dotter så sa dottern, ”Den här måste vi se dagen innan Julafton varje år”.

Jag sitter här och längtar, längtar till den 23e december då vi skall se filmen, göra knäcken, koka och griljera skinkan och slå in paket. Jag är så oerhört tacksam för att jag får leva det liv jag lever och att ”Love actually IS all Around”.

När daen är slut och jag lägger mig i sängen, oavsett vad som hänt, vet jag att jag har min hustrus kropp intill mig och en dotter som gör sin pappa stolt dag efter dag. Som jag skrev i en tidigare blogg, jag tänker inga negativa känslor förtöra den glädjen….. Här är introt ur ”Love Actually”, se och ta till er… speciellt om samtalen från de som skall dö.

Hat och andra heta känslor.

Jag har beskyllts för att önska att Sverigedemokraternas partiledare skulle dö, jag har beskyllts för att vara hatisk när jag rakt på sak förklarade varför jag inte var intresserad av självutnämnda småpåvars kommentarer på min blogg och har vidare fått ta emot en rejäl laddning invektiv från allehanda människor.

Hör upp nu, jag hatar INGEN. Jag kan tycka att du har fullständigt vansinniga åsikter, jag kan ogilla att du anser dig bättre än andra, jag kan till och med tycka att du är ett intellektuellt kryp som ser dig som bättre än andra men jag hatar dig inte. Hat är något för förlorare, något för de utan hopp och utan glädje… Jag är glad, jag är tillfreds med mitt liv och full av glädje och tänker inte låta någon annans attityd förstöra mitt liv med hat.

Hat är för den som förlorarar och vet att det är en rättmätig förlust, vi andra reser oss och går vidare.

Bara gott om de döda.

Visst är det märkligt…. vi citerar gärna King, Dalai Lama och diverse goda män i Sverige. När Obama kom sågs och segrade frågades det om det kunde komma fram inspirerande talare och ledare även i vårt land. Se här, hör här, läs här det mest inspirerande tal som hållits i Sverige. Varför det inte talas om det, jo han är hatad av borgligheten och dess press och i Sverige talar vi bara gott om de döda eller inte alls så därför försvann vår bäste talare ur historien.

Sanning och konsekvens

DN Motor kan verkligen få mig att slitas mellan hopp och förtvivlan. I det ena ögonblicket skriver man initierat om nya mindre miljöskadande bränslen och i nästa andetag dräglar tidningen över en fullständigt idiotisk produkt som en motorcykel som drar 2 liter milen…… Jag har en bil som dra mellan 0.35 och 0.45 med fyra personer och packning, en bil som givetvis inte faller tidningen på läppen eftersom den är liten och inte klarar en krock med hänsynslösa egoister i två tons penisförlängare. Hur ser den bil ut som rammas av den idiot som kör motorcykel i 200 knyck tror ni, den klyvs kan jag upplysa om. Sånt tycker DN motor inte om att skriva om…….

Wallner, Swärd och DN borde ta en funderare på vad de vill, smeka människor med osunda fritidsintressen eller ansvarsfullt skriva om ett trafiksystem som måste förändras för att leva vidare.

Ännu en dag i Märsta.

Om 7 minuter är det dags för tjejerna att spela en direkt avgörande match mot Skånela om en plats i nästa SM-steg. Skånela värmer upp i tröjor avsedda att förstöra synen hos motståndarna, något mer enerverande gult var det länge sedan jag såg….. 😉

Halvtid, 11-10 till Skånela med många gula kort och ett rött samt utvisningar…. det är hårt som förväntat men Skånelas bänk får nog passa sig så de inte blir en man kort i ledarskaran.

Illa illa 20-19 till Skånela men det var spännande…. Trots allt… varför måste idrottsledare vara så hysteriska på matcherna, det är faktiskt juniorer. Skånelas huvudledare hade ett mycket väl artikulerat kroppsspråk som inte var roligt att se och, seriöst, tror de verkligen att domaren skall ändra åsikt för att de gastar ? Dessutom skall man vara ett föredöme som ungdomsledare.

Jag vet att såväl idrotten som folkrörelserna i allmänhet har svårt att rekrytera ledare och det kan vara skäl att fundera på om ”vi andra” är intresserade att jobba tillsammans med människor som tuggar fradga och skäller på allt och alla under press ? Själv tror jag mer på glädje än rädsla som pådrivande egenskap, idrott är ju trots allt en lek som till stor del är skattefinansierad. Egentligen borde all idrott utövas som på sommarcuperna, typ Beachhandbollen, med en klackspark och ett gott skratt. Att alla skall bli storstjärnor är inte möjligt men målet måste vara att många fortsätter så länge som möjligt.

Fair Play, på planen, på bänken ger förhoppningsvis fair play på läktaren. Goa gubbar är inte det första man tänker på när man ser en del publik på ungdomsmatcher… enligt säker uppgift var deras begränsade mognad tydlig även på hotellet.