Jag har en idé på hur man mer effektivt kan utnyttja skådespelarna på de stora institutionerna. Det är ju så att alla skådisar inte är i ”tjänst” jämt, en del av dem är ju upptagna av inläsning och repetitioner för kommande roller. Min tanke är att den här repetitionsgruppen är fri och tillgänglig på kvällarna och då kan arbeta i biljettluckan, garderoben och i andra serviceuppgifter. Vi kan här slå två flugor i en smäll, effektivt utnyttjande av personalresursen som kan läsa in sig på nya roller under föreställningen, samt skydd för dessa konstnärssjälar mot den stora faran…. nattlivet.
Skojade lite…. men läkare förväntas ju vara klinikchefer, så varför inte?
PeoWagstrom's Weblog 
🙂 Jag uppfattade skämtet men tyvärr så tror nog många att det är så det ser ut i verkligheten. Så en liten klargörande journal kanske skulle passa?
En skådespelare infinner sig på teatern
kl 09.00 – kl. 10.00. Den första timmen ägnas smink. påklädning, provning etc.
10.00 – 15.00 repeterar man en ny pjäs. Under pausen mellan
15.00 – 17.30 föväntas skådespelaren göra sina ärenden, äta och börja fokusera på kvällens föreställning, en annan pjäs. Mellan
17.30- 19.00 sminkas och sätter man på sig kostymen och koncentrerar sig, det gäller att hålla 2-3 timmars text i minnet. 19.00-22.00 föreställning
När föreställningen är klar runt 22.00 är det tillbaka till logen för att sminka av, samtal med sufflör, inspicient eller kollegor om kvällens föreställning. Kl.23.00 stämplar man ut. (Jo, man har stämpelklocka)
Då väntar ett par timmars förberedelse för nästa dag repetition, man har ju samlat på sig massor under de 5 timmarnas repetition som skall sorteras och bearbetas för att nästa dag skall bli produktiv.
01.00-07.00 vila.
Detta schema gäller för 6 dagar per vecka. Måndagar är vilodag på teatern.
När en stor svensk skådespelerska, med fast anställning på Dramaten, dog för några år sedan hade hon en slutlön på 14.000 kronor per månad.
Tack för att du klargjorde förhållandena och uppskattade skämtet.
Kollade på nätet, 2004 var snittlönen 21000… man hoppas att de har extraknäck.
En del har det men långt ifrån alla, en del har ju familj också. Men sett ur ett helt annat perspektiv så kan man ju ana ett helt annat sätt att se på arbete. För egen del så gick jag som 30 årig, direkt från verkstadsgolvet (Gränges i Sunsvall) via teaterskolan till heltid på teatern. Jag har aldrig ångrat och ser faktiskt mitt jobb som ett privilegium. Det gäller att aldrig glömma vad man ska använda det här priviegiet till. 🙂
PS snittlönen blir så hög eftersom en del tjänar riktigt riktigt mycket inom film, t.ex.
Ja, det är inte alla förunnat att få känna sig gynnade en måndagmorgon. På min arbetsplats har vi dramaten som kund, det var ett antal servicesamtal därifrån som gav idén till blogginlägget.