21
Jul
08

Jurister och Nämndemän.

Expertdyrkaren har talat igen.

Mina kommentarer i kursiv stil.

1: Institutet med lekmannadomare bygger på en arrogant och föråldrad syn på juridiken. Varför har vi inte lekmannakirurger, lekmannafysiker eller lekmannaqueerteoriprofessorer? För att det kräver kompetens.

Juridiskt beslutsfattande kräver också kompetens. Det kräver kunskaper, specialistkunskaper. Att sitta i domstol i ett brottmål handlar inte om att titta, riktigt noga, på den tilltalade och sedan med sitt sunda förnuft komma fram till om hon “gjort det” eller inte. Det handlar om att applicera ofta tekniskt svårförståeliga regler och begrepp på verkliga situationer.

Fråga vem som helst vad ett “åberopande” är, vad nödreglerna innebär, hur dagsböter räknas ut, vad compensatio lucri cum damno betyder. Det behövs kunskaper.

Som nämndeman är den främsta uppgiften att lyssna på parterna, ta del av förhör och bevisning samt i slutänden tillsammans med tjänstgörande domare avgöra vilken part som har ”rätt”, i slutänden handlar det om att bedöma ifall den tilltalade är ”bortom allt tvivel…” osv. Det gör ingen bättre beroende på utbilding, det här handlar om omdöme och omdöme är det som gör att vissa nomineras som nämndemän och vissa andra inte gör det. Jag kan med rätt stor säkerhet påstå att du har svårt att bli nominerad oberoende av din juridikexamen eftersom du uppenbarligen saknar respekt för det svensk lagstiftning bygger på. Lagen utgår från folket och folket har rätt att dömas av sina likar. Utöver det har vi överklagansmöjligheter för de som anser sig vara felbehadlade i lägre rätt, ungefär alla som blir dömda då…. Beträffande dina nogrant instuderade ”fackuttryck” så har de för rätten störst betydelse efter att skuldfrågan utretts och då för man en dialog nämdemän och domare och notarie emellan.

2: Juridiskt beslutsfattande handlar inte om social ingenjörskonst eller att uttrycka folkliga värderingar. Det handlar om att applicera förutsebara normer på nya fall utifrån de värderingar som ligger nedlagda i rättssystemet i sin helhet. Det är ofta svårt. Det kräver insyn i rättssystemet i sin helhet. Det kräver också utbildning, omdöme och integritet. Det kräver erfarenhet.

Att sitta som nämndeman innebär till 90% lyssna, det du talar om är inte att sitta i rätten det du fantiserar om är det som utförs när den öppna delen av förhandlngen är över. Då nyttjas lagboken, tabeller för brottsskalaor och andra hjälpmedel. När väl skuldfrågan är utredd handlar det om värderingar baserat på brottets uppsåt, förövarens ålder, förövarens personalia samt till syvende och sist på det intryck åklagare, svarande och förvarsadvokat gett av händelseförloppet. Det är inget som kräver juridisk utbildning. Återigen omdöme vilket man bevisar för de som nominerar och väljer nämndemän.

3: Kan någon ge ett gott exempel på när lekmannadomarna faktiskt gjort nytta? Jag kan, men vill helst inte, ge många exempel på motsatsen, när lekmannadomare velat fälla personer som sedan friats och som i en rättsstat borde friats. Här finns det förstås ett argument som tilltalar vissa av lekmannadomarnas försvarare: Fler personer borde fällas, även om det finns tvivel. Den inställningen är obehaglig.

Det här är så korkat så det inte ens behöver bemötas, finns det någon som vill ”sätta dit” folk röstas denne ner av de övriga.

4: Ett argument, sammanhängandes med de ovanstående och som kan uppfattas som elitistiskt bland jurist-bashers: Jurister fostras i rättssäkerhetsideal och förutsebarhetstanken under sin utbildning på ett sätt som få andra gör. Betydelsen av “hellre fria än fälla” framstår som större för jurister än andra. Rättssäkerhetsvärderingarna ligger ofta djupt hos jurister och tenderar att få betydligt större vikt i avvägningar mot andra värderingar än hos gemene man. En sådan intellektuell och moralisk fostran är enligt min mening viktig för en god domare.

Så du anser att dina personliga värderingar skall styra rättssystemet ? Märkligt då att du dömer ut alla andras åsikter som ”värderingar” som inte är av samma värde som dina ”fakta”. Tesen hellre fria än fälla gäller i svensk rätt, det är ingen åsikt det står inskrivet att det skall råda i rätten och rätten ställer sig inte över lagen.

5: Nämndemannainstitutet bygger på en tanke om att jurister, eller i alla fall juristdomare, är avvikande från folket i övrigt. Men bortsett från den juridiska kompetensen så är jurister som folk är mest. Vi röstar, skaffar barn, blir förälskade, somnar framför teven, granskas av myndigheter, blir sjuka och arbetslösa och i slutändan så drabbas vi av samma snöpliga slut som alla andra. Vad mer specifikt är det som gör att juristen till skillnad från politikern antas vara diskvalificerad från att representera “vanligt folk”? Vi jurister har olika bakgrund och värderingar. Vi är inte en homogen konservativ klump. Vi dricker inte blod tillsammans och vi röstar inte alla på M. Vi röstar på olika partier (även om jag i och för sig tror att extrempartierna är ganska ovanliga val bland juristdomarna – det kanske är sådana perspektiv som juristerna inte kan representera?) Vi är strejta eller gay, vi är ljusa eller mörka, ateister eller troende, närsynta eller skarpsynta. Jurister och domare är också en del av folket. Jag lovar.

Vilket alltså gör jurister varken bättre eller sämre som nämndemän.

6: Det är ett försvinnande fåtal fall där lekmannadomarna i praktiken har någon betydelse alls för den sakliga utgången av ett mål. I praktiken är det alltså främst som en symbol som vi har lekmän i domstolarna. Är det rimligt? Är det värt pengarna? Kan inte partierna hitta andra sätt att uttrycka sådana symboliska värden?

Lagen utgår från folket och folket har rätt att dömas av sina egna. Juristerna är domare, åklagare och försvarsadvokater.

7: Som jurist FÅR jag inte vara nämndeman. Min kompetens gör att jag diskrimineras. Varför skall jag diskrimineras från att vara nämndeman bara för att jag har en utbildning? Är det förenligt med tanken att alla ämbeten skall utses efter påverkbara faktorer som förtjänst och kompetens?

Som jag tidigare skrivit, nämndemän utses efter förtjänst och förtroende. Jurist kan vem som helst bli, precis som polis, slaktare eller butiksbiträde. Däremot har juristerna redan sin plats i rättsväsendet, se svaret på punkt sex. Vi alla i kedjan tjänstgör som kontrollanter av varandra.

8: Om det nu är så att det är väldigt viktigt med lekmän i domstolarna – varför har vi då inte bara lekmän i domstolarna? Varför inte införa folkdomstolar på riktigt? Det har prövats i andra länder. Med risiga resultat, i och för sig, men om man nu menar att en djupare förståelse av juridiken skall underkastas det folkliga inflytandet så är det kanske resultat som är acceptabla för att åstadkomma ett verkligt folkligt inflytande över även domstolarna. Eller?

Du har rätt stort förakt för domaren du ? Domaren är den som kan lagen, hittar i straffskalorna och så vidare och är den som har den juridiska expertisen som behövs vilken är något helt annat än det du efterfrågar.

9: Min uppfattning är att samhället behöver en funktionsfördelning och en maktfördelning. Domstolarna skall vara oavhängiga de strömningar som råder för stunden och skall, idealt, stå för en balanserad och neutral granskning utifrån av folkvalda i förväg och förutsebart nedlagda regler och principer.

Som sagt, lagen är skriven och man tolkar inte lagen som nämndeman man värderar åklagare och försvarsadvokat/svarandes uttalanden i rätten. Oavsett vad jag tycker om en lag måste den följas, det finns inget utrymme för annat.

I en sådan samhällsvision skall politiker inte sitta i domstolarna.

Antalet aktiva politiker du hittar i domstolar som nämndemän är få, däremot finner du ombudsmän och kvinnor, lärare, sekreterare, veterinäreassistenter, supportpersonal, tekniker och pensionärer. Det som saknas är människor under 30. Vad som däremot finns är breda kunskaper från andra yrkesområden än juridiken vilket av och till medför att rätten har specialkunskaper i saker betydelsefulla för målet.


1 Svar to “Jurister och Nämndemän.”


  1. juli 22, 2008 kl. 1:56 f m

    Hej, jag har tjänstgjort som domare hela mitt yrkesliv. Jag har alltid uppskattat överläggningen med nämnden och ofta fått kloka synpunkter. Det är bra att det är flera som lyssnar på vad som förekommer vid rättegången och jag har aldrig varit med om att en nämndeman/kvinna motsatt sig en en rent juridsk utläggning. Tvärtom kan frågor från nämnden få domaren att utveckla skälen bättre.

    Juristen som skrivit ursprungstexten är inte helt ensam i sin uppfattning. Jag har stött på kolleger med liknande misstro mot nämnden. Själv har jag alltid istället uppskattat nämndens medverkan. Jag kan tänka mig att det faktiskt rör sig om en klassfråga och många jurister är ju tyvärr utpräglat borgerliga. Nämdemannainstitutionen är en slags folklig kontroll av domstolsväsendet och rättsskipningen med gamla rötter väl värd att bevara i dessa tider då alla auktoriteter ifrågasätts.

    Jag delar alltså dina synpunkter på vad man skrivit på den ”största jurisdtbloggen” som alltså ingalunda lär vara den bästa.

    Mvh
    Bo Widegren


Comments are currently closed.

Online

share

Bookmark and Share

Old stuff

Blog Stats

  • 165 266 hits

Mest klickade

  • Inget

netroots

Netroots - Socialdemokraterna

Enter your email address to subscribe to this blog and receive notifications of new posts by email.

Gör sällskap med 19 andra följare

media creeper

MediaCreeper
juli 2008
M T O T F L S
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031  

bloggping

bloggping

statcounter

wordpress stat

Lindström

Maktverktyg

frisim

Pinga Frisim

politometern

creeper

Creeper

%d bloggare gillar detta: