Nu balanserar jag på knivsudden, Obama är svart.

Läser idag i DN att det är knepigt för de amerikanska textförfatarna, det går inte att skämta om Obama. Lettermans Late Show som sällan vikit för det plumpa i brist på det geniala har också lagt sig platt, det går inte att skoja om Obama han är för lite kul helt enkelt. Lite lustigt detta, nu har Obama uppförsbacke igen hans rykte som kompakt tråkig perfektionistisk renlevnadsmänniska skulle må gott av lite skoj.

Nu tror jag då inte att Barak Obama är oskojbar, det hävdas till exempel att han har roliga öron men jag tror att det är knepigt att ro hem med ett skämt om en svart mans öron, har en känsla av att det skulle ses som väl nära en del mörka skämt från förr. Det tragiska för Barak Obama är att det går inte att skämta om en svart man, det sociala tabut finns kvar. Jämför det med hur en vit kvinna, Hillary Clinton, kunde göras till en komisk figur i stort sett utan hänsyn till vad hon egentligen gjorde. Hillary har fått klä skott både som känslokall och hysterisk, dålig hustru och allt för förlåtande hustru.

Vad lär vi oss om detta, jo vissa sociala tabun finns kvar i vårt samhälle och frågan är om inte de som drabbas värst av det är de som ”skyddas” av den. Barak Obama kommer aldrig att bli en varm människa förrän han kan få sitta och skratta gott om en satir av sig själv. Märkligt nog går det dock att skoja om till exempel Condoleezza Rice men det beror nog på att hon är kvinna, Janet Jackson gjorde en mycket elak/skojig bild av Rice i Saturday Night Live.

Trist är det att en svart man skall ses som en torrboll bara för att vi inte törs skoja om honom.

Knivsudden ? Jo jag har ju just påstått att en svart man blivit positivt särbehandlad i media.