En amerikansk filosof som har teorier om ”aristotelisk socialdemokrati – att politik måste utgå från vad som är gott för människan.”
Jag håller inte med henne i allt, hon lider lite av en aristokratisk syn på bildning som jag inte gillar men hennes tankar är friska och fräscha.
Läs här i Sveriges tillgängligaste bildningsforum DN Kultur.
PeoWagstrom's Weblog 
Hur menar du, aristokratisk syn på bildning?
”Framför allt gillar hon idén med privata donatorer. Utan dem och deras speciella idéer om vad universiteten ska erbjuda för kurser finns det ingen möjlighet att skydda humaniora, menar hon.”
Tanken att privata donatorer skulle skydda humaniora i större utsträckning än den västeuropeiska bildningstanken är mig främmande. Låter som aristokratins England där man genom börd på något sätt anses vara ett dygdemönster för smak, bildning och finess. Genom detta anses man ha någon sorts högre rätt och förmåga att bedöma vad som är gott och viktigt, därav deras tvåkoammars parlament för pöbeln och aristokratin.
Ja, men det handlar ju om finansieringe av amerikanska universitet, inte om bildning ur en aristotelisk synvinkel väl? Bildningen är väl snarare en tanke om den breda humanistiska kunskapen som bla ligger till grund för det av oss omhuldade fokbildningsidealet. Det som vi finner på folkhögskolorna, finansierade av bla socialdemokratiska eller fackliga pengar. Svenska universitete skulle inte klara sig en dag utan donationerna. Men bildningsidealet lyser med sin frånvaro i modern svensk lärarutbildninge och därmed också på skolorna, i undervisningen. Där är väl det egentliga problemet. Därav minreaktion och min fråga.
Beträffande bildningsnivån så stårv i långt utöver USA, se bara på darwinismens svaga ställning i det amerikanska skolsystemet. I USA med dess svaga bildningsideal krävs kanske donationer för att stärka fristående läroinstitut, i Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet är det snarare så att donationer för att finansiera studier främst kommer från de som vill smalna av bildningen.
Det jag ogillar med hennes resonemang är att hon anser att privata donatorer generelt är bättre på att skapa fria studier än en allmänt finansierad bildningsverksamhet. Jag ser tvärtom statlig finansiering som en möjlighet att hålla undan avarter, se på bildningsförbunden vars kvalitet till stor del beror på att de annars skulle bli av med sina bidrag. Bondfångare utan bidrag kan istället lura på folk kurser i navelskådning, kristallanalys osv…. På samma sätt finns det privata donationer syftande till professurer i metafysik som just tack vara statliga kvalitetskrav aldrig kommer att komma till andvändning i Sverige men mycket väl kan få en plats på de privatfinasierad instituten i USA.
Hennes aristokratiska syn, hon tror att vissa människor är bättre på att bedömma sakers tillstånd än andra eronde på vem den är. Jag tror hon har fel.
Hej, nu är det ju inget resonemang hon för om privta donatorer, utan snarare ett påstående. Om det är rätt eller fel vet jag inte, men det kan väl diskuteras. Däremot påstår hon ju precis det som du själv anför som din egen åsikt i det första stycket i ditt svar. ”i Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet är det snarare så att donationer för att finansiera studier främst kommer från de som vill smalna av bildningen.”
Var du fått det som du anför som hennes aristokratiska syn på vissa människor som bättre bedömare än andra förstår jag inte. Däremot anför ju journalisten på DN det sysnsättet som ” Det är en attraktiv bild, men är den särskilt demokratisk eller ens realistisk, utom för en liten elit i världens rikaste nation? ”, men var Nussbaum gör sig till tolks för det ser jag inte. Tvärtom borde ju hennes referenser till en aristotelisk traditon om det goda och den klassiska tragedins utvecklingstematik leda till det motsatta. Om man inte gör sin bedömning utifrån det faktum att man inte själv begriper vad hon säger förstås, vilket jag misstänker DN-journalisten för att göra, med sina ganska yviga egna reflektioner.
Uppenbarligen har du ett djupare specialintresse av såväl Aristoteles och Nussbaum och troligtvis mer ingående kunskaper än jag i deras tankar. Dock, utifrån artikeln, spårar jag en tro att privata donatorer ger bättre bildning än offentligt finansierad utbildning. Utifrån det anser jag att ”aristokratisk” inställning är ett berättigat påstående. Jag kan ha viss förståelse för hennes syn i en amerikansk kulturkrets, men att anse att det ger en mer oberoende bildning än offentligt finansierade europeiska utbildningsetablisemang anser jag vara fel. Från svensk horisont är det bara att observera de akademiska grälen om södertörns högskolas professur i filosofi, en diskussion som visar att offentligt finansierade institutioner kan komma på kollisionskurs och inte blir förflackat och enkelriktat. OBS, jag tar ingen ställning i diskussionen, konstaterar bara att det finns en stor akademisk frihet.
Socrates skulle ha gillat grälet och konstaterat att båda sidor borde lära sig att det enda de vet är vad de inte vet.
Ja, jag är ju inte ute efter att gräla utan mer ute efter att förstå.
Det var du som satte mig på spåren till henne.
Jag tror att vi sossar bör med öppna armar ska ta emot seriösa debattörer. Vi behöver formulera nya idéer efter de sista 20 årens ideologiska ökenvandring.
Så när någon som du, uppmärksammar en röst i öknen, så är det bara att tacka och ta emot.
Smickrare där !
Jag rekommendera Alain de Bottons Filosofins Tröst, den skulle kunna ligga till kund för ett nytt socialhumanistiskt koncept. Annars är det som jag ofta skriver, DN Kultur är en källa till glädje och bildning av en helt annan kaliber än övrig svensk dagspress.
Jag smickrar gärna om det är förtjänt. 🙂 Men allvarligt talat, vi beehöver definitivt röra om i grytorna, även när det gäller våra grundläggande teser. Det är väldigt många som svänger sig med honnörsorden mer som pynt och personligt attribut än som värdegrund.