Ibland, dock ytterst sällan, blir jag positivt överraskad av en sportjournalist som när Sune Sylvén ger hela idrottspöbeln ett dödande skott i hjärtat. På ett fantastiskt enkelt sätt avlöjar han vad allt så kallat sportälskande, smatalet vid fikabordet och sportjournalisten går ut på… GNÄLL!!! Inget gör en supporter så glad som när han får förklara precis hur det borde ha gjorts, aldrig blir en sportjournalist så spirituell som när den får sänka ett lag, en spelare eller en ledare.
Tack Sune, det är skönt att veta att jag inte är ensam i att ha genomskådat den så kallade glädjen i att beskåda idrott…..