Lisa Bjurwald

Damen i rubriken pratar om patriotism och nationalism i sin signerade text i DN idag. Lisa försöker få oss att förstå att patriotism och nationalism är helt olika saker, patriotism är fint och nationalism är fult….. må så vara. Hon hävdar att nationalism är det när man kastar bengaliska eldar på varandra på fotbollsläktaren, medans patriotism kan vara att engagera sig i som volontär för tex Obama i USA. Vi svenskar anses dock praktisera patriotism genom att dumdrygt försvara allt landet gör… hmm, så när jag engagerar mig i valrörelsen för socialdemokraterna är jag inte patriotisk medn en amerikan som gör det för Obama är det ? Märklig diskrepans eftersom jag kan tycka att Sverige i så fall är mer patriotiskt än USA eftersom vi i så mycket större utsträckning än amerikaner engagerar oss även utanför valkampanjerna, folkrörelse kallas det. Beträffande USAs sunda patriotism vill jag bara påpeka att det var just den som hjälpte G W B att starta ett missriktat och misslyckat krig i Irak.

Slutligen citerar Lisa detta…

”Vi ser dessa sanningar som självklara: att alla människor är skapade jämlika; att de av sin skapare har tilldelats vissa oförytterliga rättigheter och att rätten till liv, frihet och strävan efter lycka finns bland dessa; att regeringar har inrättats bland människorna för att säkra dessa rättigheter och att regeringarna erhåller sina befogenheter genom de styrdas samtycke ( ).”

…en del ur den amerikanska självständighetsförklaringen. Jag ber då att få påminna Lisa att det är väldigt många Vietnameser, Sydamerikaner, Koreaner och Evatorial Guineser som utan att tveka låtits leva i förtryck av diktatorer i USAs tjänst. Det du Lisa Bjurvald, det är vad patriotism och nationalism handlar om… min korkade granne som jag hatar är automatiskt mer värld än alla andra i andra länder och det är inget som den amerikanska självständighetsförklaringen tar avstånd ifrån. Är det bra det Lisa?