…..riktigt själva förstått den täta kopplingen mellan två artiklar på sin hemsida så jag tänkte hjälpa dem på traven.
I en artikel berättas om sommarens queertema som kan avnjutas på många stockholmsmuseer i sommar, själv är jag mest intresserad av armémuseeums utställning. Ett citat ur artikeln leder oss över på den andra storyn på hemsidan. ”På museerna måste vi också ifrågasätta hur vi själva varit deltagande i historieskrivningen och vilka perspektiv vi har valt att lyfta fram”.
Utanför Strängnäs finns en ”indianby” där ett antal svenskar sommar efter sommar lever indianliv, eller skall vi kalla det ett så kallat indianliv eller, runt ut sagt de lever ut en livslögn? Det här är ännu ett exempel på hur man plockar det gottaste ur kakan och omfamnar delar av en kultur och lämnar alla problemen därhän och skapar en egen liten förljugen värld. Tyvärr är det ju så att ”försvunna” civilisationer gärna ges ett lyckans skimmer, för man minns de lyckliga stunderna blott…. om dessa människor vore intresserade av att leva ett genuint nära naturen liv kunde de till exempel försökt leva livet som nomadiserande renägare i sörmland, nej trodde just det…. inte så mycket romantiskt skimmer över det för det finns ju som ett ”problem” i vårt land. Inhämtande av kunskap kunde också varit en lösning men här har vi också ett citat att luta oss emot som visar vad sanningen förmår, ”I sin kontroversiella essäsamling Native American Fiction, a users manual (Graywolf Press, 2006) beskriver han hur hans stam med sina fällor var på vippen att helt utrota bävern. Att de jagade hela buffelhjordar över klippkanter för att sedan bara skära loss de åtråvärda tungorna och lämna resten åt kråkorna. Hur de satte eld på enorma skogsarealer för att ordna större betesmarker åt bufflarna och förfinade tortyrmetoder för att plåga sina fiender. Men att även indianer liksom som vita kan vara grymma, giriga, hämndlystna och skapa obalans i de ekologiska systemen är enligt Treuer tabu. Det överensstämmer inte med den idealiserande och ofta djupt skuldtyngda bild av urbefolkningen som blivit den dominerande.”
Vad lär vi oss av detta…. jo människor ser vad de vill se och vikten av att fostra våra barn till kritiker och inte till betygsjagande plugghästar. Verkligheten med sina fel och brister är både mer intressant och mångfasseterad än aldrig så idylliska drömvärldar….
Läs, var kritiska och omfamna verkligheten där ute, inte minst viktigt en dag som denna fylld med traditioner och andra verklighetshämmande produkter.