Kommunismen vs Nazismen i skenet av mänsklighetens godhet.

Nazismen är/var en gammal vanlig ”alla som inte är som oss” är skitdåliga och de skall vi ge på nöten vilket ger/gav stora ovationer hos folk som kände/känner att det är kul om nån annan har det jävligare än vi har det.

Kommunismen är/var en idé om kollektivets makt över samhället och individen som allt som oftast resulterat i att en del av befolkningen förtrycker en annan del av befolkningen, på det hela taget en mer modern och progressiv syn på saken. Lite som skillnaden mellan slavarbete och lönearbete utan fackföreningar och arbetslagar.

Resultaten blev bitvis det samma men jag ser en viss nyansskillnad i att säga ”du är neger, jude eller zigenare och därför värdelös” mot att säga ”du är inte med oss utan emot oss för du är inte kommunist”… Jag må vara vänster men tycker nog att man kan finna vissa grundläggande värderingsskilnader till vilka som skall förtryckas.

På det stora hela dock, det är människor som är jävliga mot andra människor och det har ju tyvärr kunnat motiverats med allt från hudfärg till tänkta tankar. Vi förtrycker nog lite till mans, som tur är får de flesta av oss inte med oss så många andra och är inte lika noggranna med förtrycket som Pinochet, Hitler eller Stalin. Däremot står vi alla i väst i skuld, till fattiga länder som under diktaturers styre fått låna pengar som befolkningarna får betala tillbaka utan att ha bett om det. Vi skall nog passa oss att slå oss för bröstet i väst, vår gemensamma skuld är stor nog för ytterligare ”Om detta skall ni berätta” kampanjer.

Filmiskt Kanon. Mänsklighetens skuld mot sig själv.

I dessa tider när vi skall lära oss om kommunismens skulder i hälarna på nazismens skulder så så vill jag ge några lämpliga filmer att besåda för alla oss som känner sig rättfärdiga.

Börja med ”1900” del ett och två för att se lojalitetens glädje för ett samhälle.

Fortsätt med ”Det sjunde inseglet” och se hur religionen och grupp psykosen skänker lycka och glädje i svåra tider.

”Fula skitiga elaka” passar även in här för att visa familjelojalitetens glädje.

Till sist ”Baise Moi” för att se sant frihetsälskande drogliberaler leva livet fullt ut.

Filmiskt kanon. Borglighetens diskreta charm.

Jag funderar på ett filmiskt kanon, eller snarare DVD kanon så alla har chansen att vara med… varför skall bara borgliga finintellektuella få briljera med sina ”intellektuella markörer” och distansera sig till vanligt folk.

Första nödvädiga filmerna för att förstå borgerlighetens disreta charm är, ”Brakfesten”, Blecktrumman”, ”Salo” samt som kontrast ”Fula skitiga elaka”.

Schenström

Schenström, krisgeneralen och festprissan, säger sig känna sig som Gandalf i Sagan om ringen….. Jojo, det tycker jag känns som ett avancemang från att ha varit ljuset i Reinfeldts liv, nu kan hon ju kasta ljus över regeringens krishantering också tycker vän av ordning. Kunde ”Sveriges mest hatade man” och den skyldige till Tsunamin Lars Danielsson ställa upp och förklara sig borde Gandalfs like kunna ställa upp, vad är Berit Andnor mot Mordors eldar ? Sorgligt nog ingår inte J.R.R Tolkien i borgerlighetens litterära kanon så tyvärr kan inte deras ledarskribenter förstå hur tuff Schenström är och kommer därför att envisas med att hon måste skyddas mot frågor.

Pendlandets vedermödor.

Nyss hemkommen efter en dag på jobbet sitter jag här och funderar över tågpendlarens slitsamma liv. 17.25 rullade tåget ut från Stockholms Central och jag pluppade in lurarna i öronen, Paul Potts ljuva stämma sköljer över mig och zzzz….. ….zzz så var jag hemma. Stackars stackars mig som kommer hem till min hustrus matlagning utsövd och nedvarvad 😉