Det finns en tendens att presentera människor som åker dit eller blir påkomna med något dumt som om de är annorlunda, en särskild sorts människor och därav den ironiska titeln här ovan. Jag har tidigare på bloggen och vid ett flertal andra tillfällen påpekat dumheten i det här, den absolut överväldigande majoriteten av människor som ställer till det är “vanligt folk” som lyckats stöka till det för sig och inte sällan för att de ryckts med i ett förlopp någon medvetet dragit igång. Jag hittade igår en belysande text i ämnet fotbollshuliganer i SVD, precis som tobaksbolagen är medskyldiga till rökares skador så är det sätt som man önskar att fotboll skall upplevas bidragande till den infekterade stämning som ofta uppstår.
Ironiskt nog, pressen torde vara en av de ivrigaste påhejarna av onyanserade känslor på läktaren med sina hyllningar av “inlevelse” och “känslor” kring något som krasst sett faktiskt bara är buissness och arbetsplats för ett antal människor.
PS. Tack till SJ som levererar trivsamma resesätt, att blogga på resan är inge vidare i bil, flyg och buss. DS.
1 Svar till “Vulgus profanum”